Sara Molin

Triathlon - 2017-07-30 (söndag) 14:45:57

 IRONMAN Zürich Switzerland (2017)

 Visa tävlingens diskussion
 Visa fler tävlingsberättelser och resultat för det här loppet/tävlingen

IRONMAN Zürich Switzerland - 14:45:57

Sammanlagd upplevelse - VARMT! Härlig stark sim, rolig cykling, fruktansvärd löp, ok totaluppelvelse men extremt låmgsamt.

Sim - 1:20:30
Simningen går i Zürichsjön. Så klart och fint vatten, känns som att simma i dricksvatten, absolut finaste jag simmat! Man kan räkna med en varm simning, de senaste åren har det varit non wetsuit men i år fick vi simma med våtdräkt (22.8 grader i vattnet). Simbanan är en oerhört lättnavigerad ettvarvsbana, en av de bästa triathlonsimbanor jag kört. Sjön var stökig tidigare under veckan men på tävlingsmorgonen lugn, vilket enligt en Zürichbo jag pratade med var det vanliga. Jag är väldigt nöjd med min simning, hade en realistisk förhoppning kring 1:20 och klarade det. Hade inte kunnat simma snabbare, kände mot slutet att armar och axlar var rejält trötta. Medelpuls 170 och spm 66 (tränat på 67-68) så jag känner att jag gav det jag hade. Det är i mångas ögon en oerhört medioker tid kring 2:00/100 m - men för mig en grym känsla att faktiskt kunna prestera mediokert som simmare! Simningen har absolut inte kommit lätt för mig och det har tagit flera års regelbunden träning att känna mig stabil och bekväm i den här farten på längre sträcka. Mina två tidigare IM-sim har legat på 1:30 resp 1:45 så detta var ju ett personbästa utan dess like. Hade aldrig kommit hit om det inte vore för allt tålamod och tragglande med formidabla Simcoachen! Så roligt att simma och längtar redan efter att vår onsdagssimning ska börja igen!

T1 - 04:21
Medellång löp. Mådde ganska illa och fick sätta mig en liten stund när jag tog på mig skor etc, i övr problemfritt.

Cykling - 6:56:56
När jag kom ut på cykeln mådde jag ganska rejält illa. Sjösjuk? Första 30 km går längs Zürichsjöns östra strand, helt platt och lättkört. Älskar man TT-cykling är nog den biten bäst, själv tyckte jag den var lite småtrist 😉 men fördelen var att man fick spinna igång benen och illamåendet släppte. Sen svänger man ut på landsbygden. Cyklingen blev kuperad med trampbackar och långa härliga utförskörningar om vartannat. Det var så galet vackert! Fick gåshud på benen så vackert var det. Som hämtat ur någon film eller turistbroschyr från Schweiz. Kändes overkligt. Passerade pittoreska byar med mässingsorkestrar som spelade och folk som hejade på. Började på allvar inse hur galet varmt det var. I varje langning hällde jag en hel flaska vatten över mig och skvätte däremellan också när det stekte som mest. Efter dryga 50 km cyklade började den tuffare klättringen The Beast. Det är inte som en serpentinkörning utan större mer svepande svängar. Ok tufft men inte så tungt så jag behövde gå ner på lilla klingan. Riktigt stekt blev man dock mot sluttningen, här uppmättes temperatur på +38! Blev lite snopen efteråt när den följdes av en i mitt tycke värre backe som inte var brant alls utan bara en seg och lång slakmota som höll på i fyrtio evigheter. Sen blev det utför! Långt och i partier riktigt brant! Kul! Tillbaka en sväng längs sjön, passerade staden och ut längs västra stranden till Heartbreak Hill som passerades efter 85 km. Heartbreak Hill är ordentligt brant men "ingenting" egentligen ffa inte om man inte kört 85/175 km innan. 😁 Jag växlade ner på lättaste och bara tuggade mig upp. Sån stämning här! Massor publik, musik, speaker. Folk var långt ut i gatan och hejade fram en, superstar-känsla. Sen var det ett varv till. Same same men tröttare och varmare. Hade redan innan bestämt mig att inte kolla klockan utan körde helt på känsla och glädje. Det gick så fort som det gick och hade inte gått fortare med annan taktik, möjligen mer dödat glädjen pga "dålig" tid. Men det kändes inte dåligt, kände mig stark och glad! Och pigg uppför! Hade med mig coach @o2trigoteborg på axeln. ❤ En av mina bästa cykelupplevelser!

T2 - 05:18

Löpning - 6:18:54
Min snabbaste kilometer gick på 6:47. Mitt tänkta tempo var 5:50-6:00. I snitt. Jag hade fått rejäl kramp sista kilometrarna av cyklingen men för mig har det tidigare försvunnit när jag bytt rörelse (dvs gått från cykel till löp). Eller har det gått att springa igenom det så det efter ett tag släppt. Det gjorde det inte nu. Jag hade kramp från första steget. Värst var runt knäna. Det gjorde så ONT. Var så sliten, illamående, utmattad. Löpningen var omlagd till i år och gick 4 varv på mest astråkiga bakgator, ett par km i en stängd stadskärna (shoppingstråk är inte så tätbefolkade en söndag em/kväll) och ett par km längs Zürichsjön, där det var mer folk. Fyra långa och tråkiga varv blev det med smärta och illamående. När jag förstod att det inte skulle gå att genomföra en anständig löpning, eller ens löpning alls, blev fokus att öht komma i mål. Det var tufft nog. Med mycket stor ansträning gick jag i ett tempo som var långsammare än mina vanliga hundpromenader. Jag har ibland tänkt om folk som går en hel eller iaf större delen av en IRONMAN-mara att "de borde nog ha tränat mer" eller "saknar kämpaglöd". Man kan väl säga att det här fick mig att träna både pannben och ödmjukhet. Min förra IRONMAN-löpning (4:36) var en fullständig baggis i jämförelse med detta. Jag brukar sällan tycka det är tråkigt att tävla men det här var inte kul någonstans. Det var bara tråkigt, långt, smärtsamt, plågsamt och att till slut komma i mål var ingen direkt glädje utan mest bara en stor lättnad och tacksamhet att det var över. Men - jag gjorde det!


Kommentarer på det här träningspasset:


Du gjorde det!!! Du är fantastiskt! Jag kan förstå besvikelsen över löpningen! Men du kämpade och tog dig i mål! Många hade nog gett upp i det läget! Men inte du!! Du är så jäkla bra! Du är min förebild! Jag vill bli som du :) kram!
2017-08-08


Stenhårt pannben. Bra jobbat!
2017-08-10


Kul att höra om em "utomlands " IM. Bra jobbat att ta dig i mål. Gjorde själv min första IM i Kalmar 19/8. Helnöjd att komma i mål. Tid 12.04.3
2017-08-25



Skicka en kommentar på träningspasset: