Jessica Ahlstrand Carlsson

Kemisk obalans

Efter att ha gnällt om att aldrig vara riktigt sjuk men inte heller riktigt frisk hos doktor C sedan nyår ungefär kom jag på den briljanta idén att gnälla hos ännu en läkare. Nämligen min granne. Det gick ungefär så här;
”Du är frisk som en nötskrika, du dricker bara åt helvete för mycket kaffe. Det är därför det svider i halsen eftersom du har magsyra upp till stämbanden.”
Och det är ju, som bekant, inte där magsyran ska vara.
Trots detta petade han in en 15cm lång stålvajer i näsan på mig för att göra en odling, när jag ändå var där. Säkert som en ren hämnd, eftersom jag alltid muppar mig när han gissar i ortopediska frågor.
Jag drev en, redan från början dödsdömd, kampanj för medicinering. Men inte ens jag tyckte att den var särskilt bra. Så jag fick ge mig och krypa tillbaka till min klinik och festa på mineralvatten resten av dagen.

Just nu dricker jag dagens andra och sista kopp kaffe (vilket var vad jag förhandlade mig fram till) och börjar känna att livet, högst tillfälligt, har återvänt. Och hur gör jag nu? Förstör njurarna med Cola Light? Blir tédrickare? Trillar helt över kanten och börjar svepa litervis med grönt té?
Inget känns lockande. Jag vill bara ha mitt kaffe.


Ni får ha en fin eftermiddag. Jag ska spela Yatzy med Y-L & L
2011-02-09 15:59.


Kommentarer till blogginlägget


Ramlösa är gott.
2011-02-09



Nej, det är det inte.
2011-02-09



Är inte de en tjejcykel!
2011-02-09



David har som skåning udda matvanor, så säkert.
2011-02-09



Luad ål och Absolut.
2011-02-09



Jag har inte druckit kaffe på 40 dagar. Vad jag kommit fram till äratt det faktiskt inte finns något att ersätta kaffet med. Vad som återstår är bara en stor tomhet.
2011-02-09



Jag var rädd för att det var så
2011-02-09



Sa han hu stora kopparna bör vara?
2011-02-10



Jag har inte druckit kaffe på ... 20(?) år när jag gjorde mitt senaste försök ...
2011-02-10



Livet är slut!
2011-02-10