Rolf Öhlén

Kampen mot klockan

Den ensamma gestalten ilade fram på skidor under nymånens kalla skära över det snöklädda ödsliga landskapet. En hund skällde i fjärran. Med hjärtat i halsgropen kastade han sig ut för den isiga backen som slutade i en tvär kurva. Spår i snön vittnade om de som misslyckats tidigare. Han susade nerför backen men fylldes med tvivel när han närmade sig platsen där så många före honom fått ett så snöpligt slut.

Farten tvingade honom ur kurvan och rätt mot en stolpe. Han hann tänka många tankar. Runt om i stugorna längre ner pysslade människor med sitt ovetande om det drama som utspelades. Han såg för sitt inre hur han skulle bli ytterligare ett djupfryst stycke kött i det norrländska snölandskapet. Lössnön bromsade upp hans fart och mirakulöst nog höll han sig på benen. En decimeter ifrån hindret stannade han helt med skidorna på var sin sida om pelaren som reste sig framför honom.

Det värsta var överstökat. Nu var det en kamp mot klockan. Han böjde sin slitna kropp och började målmedvetet staka sig framåt. Här och där sträckte träden ut sina snöklädda grenar likt isiga händer som ville hindra hans framfart. Likgiltiga stjärnor blickade ned från en annars sammetsvart himmel. Det kändes som om naturen sammansvurit sig för att förhindra att han skulle lyckas med sitt uppdrag.

Det enda som hördes var stavarnas gnekande i snön, skidornas svischande i spåret och hans flämtande andhämtning. Hunden hade tystnat. Han kämpade sig framåt driven av en oro att komma för sent. Så såg han målet hägra. De tysta tomma byggnaderna reste sig farmför honom. Bilen stod där den skulle vara. En snabb titt på klockan sade honom att han skulle nog hinna. Han lastade in skidor och stavar, öppnade dörren och kastade sig in på förarplatsen.

Precis när han lättat sjönk tillbaka stelnade hans leende och hjärtat stannade nästan. Det kändes som händer som grep honom om livet innan han insåg att han hade glömt ta av midjeväskan. Snabbt vräkte han sig ur bilen, knäppte loss väskan och sedan ner i förarsätet. Bilen startade snällt. Det verkade inte vara någon som märkte att han svängde ut på landsvägen. Lättad och med ett bistert leende sjönk han tillbaka mot förarstolen.

Ett hastigt ögonkast upp mot skogen ovanför där han nyss kämpat för sitt liv mot klockan. Så svängde han in mot byn och stannade framför Baptistkyrkan. Han hade gjort det. Han hade kommit i tid för att hämta ätteläget efter miniorerna.
2011-02-08 20:13.


Kommentarer till blogginlägget


Härligt skrivet! :-)
2011-02-08



Håller med föregående!

Vet precis hur det känns att susa utför isiga spår mot tvära kurvor x-/ gulp!
Och hur det brukar gå för mig vittnar mina blåmärken här och där om..
2011-02-09



Rolf: Underbar blogg. Jag riktigt njöt av din berättelse. Tur att du lyckades stanna innan stolpen gjorde avtryck på din kropp. Usch, jag ryser bara jag tänker på den smärta som kunnat uppstå.

Monika: Du har kanske krockat med den stolpe som Rolf skriver om? Jag menar i tanke på dina blåmärken.
2011-02-09



Gun: Nej den stolpen har jag inte träffat på ;) även om jag åkt det spåret några gånger. Jag åker mest hemmavid där det är ganska brant uppför och utför med kurvor, utan stolpar, men desto fler träd, usch! Sätter mig på rumpan när jag inte klarar det för att inte krocka med dem.
2011-02-10



Glömmer alldrig den gången då jag åkte med en hund fastspänd med långt elastisk lina i bältet. Hunden var en mycket löpsugen Vosteh... Detta var på våren, läs isisga spår..., och vi åkte full fart i ett för mig okänt hundspår uppe på ett berg. Helt plötsligt vände spåret nedåt i en brant backe och till min fasa så ser jag att spåret svänger i 90 grader längst ned, precis innan några stadiga tallar... Hunden hade inga problem att klara kurvan, men jag insåg snart att det inte fanns någon chans att klara kurvan, så istället klev jag upp på sidan av spåret och siktade in mig så jag iallafall skulle missa tallarna. Flög en bra bit in i skogen och drog med mig en mycket förvånad hund in i skogen också... Det hela gick bra denna gången förutom att jag hade fick in massor av snö innnanför kläderna... :)
2011-02-10