Rolf Öhlén

Hemlig manöver

Jag står och ser ut över slagfältet.
Det är jag som är skuld till det här.
”Två väldiga strider om människans själ” heter det i psalm 536:1 i 1986 års svenska psalmbok.

Fast i mitt fall är det mer jordnära. Det handlar om mitt metaboliska system.
På ena sidan har jag de inre organen och kroppsomfånget som vill få ett slut på skräpet jag stoppar i mig. De styrkorna leds av mina vänner Nyttan och Hurtan.

Å andra sidan har jag ögonen, , händerna, munnen med dess bihang och lönekontoret som skriker efter socker. De styrkorna leds av Godistrollet och Latmasken. Latmasken är den svagare av de två men Godistrollet har återtagit och förstärkt sina positioner.

Viljan slits mitt emellan. Viljan att gå ner i vikt. Att må bra i hela kroppen mot viljan att ge snabba belöningar, skänka den avkoppling som godis, snacks och läsk ger, det som jag förknippar med avslappning och ledighet.

Över allt står jag. Det är jag som är kungen i det här riket. Det är bara jag som kan bestämma vilken sida som kan få resurserna att segra. Varför göder jag mina motståndare? De som kan finna sig till rätta och må bra ändå eftersom det finns nyttiga alternativ?

Jag är inte klok. Jag har så lätt att trilla ditt. Jag måste uppbåda hela min styrka, all min viljekraft och få ett slut på det här. Det är inte så här jag vill ha det.

Eller är det eftersom jag har så svår att bryta mitt livs- och tankemönster? Jag vet att jag kan om jag vill. Frågan är hur jag ska göra för att vilja tillräckligt mycket? Det kan ingen annan göra åt mig. Den kraften kan jag bara hämta inifrån mig själv.

Nu får jag uppbåda de styrkor som strider mot Godistrollet och Latmasken så jag kan köra dem på porten igen. Jag har lyckats förr. Men i ett svagt ögonblick tog de sig in igen. Suck. Det är bara att kämpa vidare. De kanske har vunnit ett slag – men de har inte vunnit kriget.

Nu samlar jag motståndsstyrkorna till en rejäl motattack. Rider du kära/käre läsare med mig i soluppgång för att driva fienden på flykten i det desperata motanfall som kan bryta belägringen och driva mörkrets monster på flykten?
2010-10-29 11:25.


Kommentarer till blogginlägget


Jag är med dig Rolf! Jag vet vad du kämpar med... Jag har den själv inom mig....
Men det gäller att hitta tillbaka till det sundare livet... Grejen är den att jag tror inte helt på att förbjuda det man tycker om här i livet, det gör bara att berget blir ännu brantare och svårare att bestiga.
Tillåt dig själv att misslyckas ibland, det gör alla.... Styrkan är ju att du fortsätter att kämpa mot de mål du vill nå.... Så kom igen nu!!! Nu kör vi!! Vi ska fixa detta!!! Jag rider med dig mot soluppgången!!!! =)
2010-10-29



Det viktiga är inte att låta bli att falla det viktiga är att snabbt komma upp igen :-)

Du skrev ju i tråden med alla kognitiva tipps om viktminskning. Är det något av dem du nappar på?! Och sen finns ju OA också.. har inte de telefonmöten eller internetmöten?!
2010-10-29



Klart vi är med dig. (t+)
2010-10-29



Rolf: Ibland faller man. Men den starke reser sig igen medan den som gett upp förblir liggande.
Jag tror inte på förbud när det gäller mat. Förbud leder till ett misslyckandetänkande när det överskrids.

Däremot så tror jag att det går att förändra sitt tankemönster och att det går att minska ner på det som är onyttligt genom att först fylla sin kropp med det som är nyttigt.

Där kan faktiskt lågkaloripulver ha en mening till de tillfällen när det inte finns möjlighet att få i sig lagad mat.
Som präst så blir det väl en hel del fika och kanske svårt att hinna med att äta ordentligt innan. Då kan det vara bra att inta någon lågkaloridryck före som ger lite mättnad och näring.

Du har jobbat på duktigt på din motionscykel. Jättebra, jätteduktigt. En stor kram och önskan om en fin helg till dig och din familj.
2010-10-30