|
Idag var det dags för Topploppet. Tyvärr är jag förkyld och in i det sista hade jag tänkt att bara åka dit som påhejare till Karin och Helene som också skulle springa. När jag vaknade imorse mådde jag riktigt tjyvtjockt, men efter att ha varit uppe en stund tyckte jag det kändes lite bättre så jag beslutade mig i alla fall för att ställa upp och ta det som ett lågpulspass.
Mitt på dagen kom Helene för en "innan-fika" och det visade sig att hon ridit på morgonen och stukat ett finger. Det gjorde rejält ont och hon var svullen på handryggen så vi tejpade det stukade fingret innan vi for iväg till start. Helene är en tuffing....
När jag innan start satte på mig pulsbandet blev jag lite orolig för jag hade en "stå-stilla-puls" på 105. Hur i hela fridens namn skulle pulsen bete sig när jag började springa? Även om jag skulle ta det superlugnt var ju marginalen mellan stå stilla och springa lågpuls inte speciellt stor. Mycket riktigt - när vi startade stack pulsen som en avlöning och landade på över 165. Som tur är sjönk den sedan ganska snabbt och snittpulsen blev 156.
Sluttiden blev 33:59 och det är absolut godkänt som lågpulstid med tanke på förutsättningarna. Snabbaste kilometern blev den sista. Väl i mål hade jag nästan ingen röst och Helenes hand värkte rejält - jag sprang bort till väskinlämningen och lyckades få gå före kön för att få tag i Ipren som jag tack och lov stoppade ner i väskan (med tanke på Helenes hand). Hon fick en sådan direkt och vi åkte hem till mig och käkade kallops. Nu blir det att kurera halsen och handen....
Topploppet var väldigt trevligt! Välorganiserat och en superfin bana med underhållning.
Rekommenderas!
2010-10-02 19:00.
|
