Eva Hellstrand

En dag bland alla andra

Man har sina dagar som helt saknar struktur och motivation för en löparrunda. Man vet att det kommer kännas skitbra efteråt men man orkar nästan inte ändå. Så blir man lite sur och gnällig och irriterad i största allmänhet.

På rundan som man övertalat sig själv att sticka iväg på är benen tunga och snubbliga, jag blir varm fast jag fryser, hörluren ramlar ur örat, hela tiden, en liten uppförsbacke tar musten ur mig, i drygt en kilometer är det så, sen kommer det braiga! Benen kommer ihåg hur man springer, jag är bara varm och hörluren ramlar bara ut nån gång till. Till och med till Passenger kan jag springa utan att känna mig halt, Solen skiner, tussilago i slänten, bäcken som porlar. Rätt underbart!

Så springer jag förbi damen med stavar som med möda tagit sig ner till sin postlåda, hon ler och säger till mig, - åh, tänk om jag också kunde springa så där! Hon var så söt! Så vad är en skitdag egentligen. Man får se till att vända det, så långt man kan. Benen är i alla fall friska och kan springa.
2010-05-03 09:56.


Kommentarer till blogginlägget


Ja visst är det så, känner igen mig när jag läser detta. Vad kul med damen som blev sugen haha..kul att inspirera andra. Ang.hörlurarna så köp dom som fästes bakom örat dom sitter perfekt noma problemas..Så passa på att springa medans man kan det ska jag göra...Tack för en inpirerande läsning =)
2010-05-04



Tack för tipset, ska kolla efter bättre hörlurar, det kan reta mig till vansinne!
2010-05-05