Rolf Öhlén

Akterseglad

...om man kan bli det av en bil?
Fasrdag. Gudstjänst. Jag och frun följer grabben till söndagsskolan. Efter gudstjänsten är det fika. Frun och grabben vill ha. Jag går ner och lägger mig i en soffa och läser medan jag väntar. Ser dumt ut att sitta med de som fikar om jag inte ska ha något själv.

Grabben ropar på mig. Han kommer ner. Öppnar dörrarna till rummet där jag ligger och ropar. Jag svarar. Han vänder om, går ut och jag ropar ännu högre. Jag hör mammas röst. Ropar ännu högre. Den som hört mig ropa vet att jag kan höras. Inget svar. Jag rycker på axlarna och läser ut kapitlet.

Jag reser mig upp och går ut för att se vår bil svänga ut från parkeringen och börja sin hemfärd jag. Jag ökar steglängden men bilen försvinner i fjärran och där står jag. Inga ytterkläder, ingen mössa, inga vantar. Fin farsdagspresent! En promenad hem!

Halvvägs hemma sms:ar frun och undrar vart jag tog vägen. Lite sent påtänkt. Ingen tidtagning, ingen pulsmätning. Fast den var nog som högst när jag insåg att de höll på att köra ifrån mig. Får nog försöka försona mig med frugan. Hon ska klippa till mig idag och då är det nog bäst att vara vän med henne.
2009-11-08 13:26.


Kommentarer till blogginlägget


Härligt och uppfriskande med presenter.
2009-11-08



Det ska väl vara en upplevelse i år.
2009-11-08



Jag hade glömt mobilen hemma.Därav den långa tiden tills jag sms;ade.
2009-11-08



Se det positivt. Utan ytterkläder blir du kall och förbränner mer. Dessutom som ett extra plus blev det en massa om än ofrivillig frisk luft.
2009-11-28