Anna Karin D

Underbar morgon....

Jag körde österut med en lågtstående tidig morgonsol i ögonen, hörullar på fälten, krispig kylig höstton i luften men inte ett moln på himlen.

Startade min löpning i en ännu ganska öde septemberskog. I en luft att fylla lungorna med.

Stannade efter två kilometer och knöt om min högra sko, då sprang en ung man förbi mig.
Jag kom ganska snart ikapp, men han höll en bra fart, det kändes fint att ligga där, tio - tolv meter bakom. Han hade svarta långa tights och klädde i dem.

Jag såg framför mig en kamp i backarna mot slutet, en kamp lik den jag hade med en lite äldre man förra helgen. En kamp som ingen ville ge upp, det gällde liv och död och kvinna mot man.

Efter dryga fem kilometer sprang vi mot solen i en svag utförslöpa. Det gnistrade och glimmade av dagg i nyponsnår och moget gräs, i rönnbären, i björklöven.

Jag närmade mig honom mer och mer. Då plötsligt slog han ut med armarna så att håren på hans underarmar lyste i motljuset, som en aura, vände sig om, log mot mig och sa:

"Man kan ha det sämre, eller hur?"

"Ja", svarade jag, överraskad, "det är en underbar morgon".
Och så log jag, mot den unge mannen, som betedde sig så oväntat.

Sprang vidare mot solen på lätta fötter, förväntade mig mig steg bakom, och som sagt, kampen i backarna.
Men han kom aldrig. Jag vände mig om efter någon kilometer, men där var tomt.

Det var en underbar morgon i skogen, ännu en, och min kropp och själ älskar dem.
2009-09-19 11:41.


Kommentarer till blogginlägget


En härlig morgon i Skrylle och ett trevligt möte, vad mer kan man begära av dagens första vakna timmar?
2009-09-19



Ja visst var det en underbar morron. Jag njöt också när jag sprang hem från jobbet :-)


2009-09-19



Du skriver så målande och vackert, att jag känner jag är med där ute jag med. På ett annat sätt :-)
Underbart höstväder! Vi forts att njuta!
2009-09-19



Underbart berättat. Medryckande.
2009-09-19