Rolf Öhlén

Märkeliga saker hända än i denna tid minsann...

Ibland händer det bara när och där man minst anar det utan att någon kan hjälpa det. Plötsligt sluts man bara in i förälskelsens rosenskimrande sken och man svävar iväg på lätta moln. För mig skedde det på Hven. Min fru hade länge sagt att hon ville ta med mig ut dit och i år gav jag med mig. Undrar om hon skulle inisiterat lika mycket om hon vetat vad det skulle föra med sig.

Det var inte under båtresan. Jag älskar att åka båt, i synnerhet om det blåser rejält. Nu var det en stillsam överfart, så den var inte så märkvärdig. Inte heller var det öns topografi. Hemma har vi Ulvöarna, Trysunda, Mjältön, Grisslan och andra fina öar.

Tycho Brahes museum? Nej, även om det var en mycket fin guide...guidning menar jag, som gav mig väldigt mycket. Inte heller var det St Ibbs kyrka även om överraskande nog sommarkyrkan serverade kakor och saft samt presenterade kyrkan med sång och diktläsning (Flicka från Backafall, vad annars).

Det var inte badstranden vid Kyrkbacken eller det trevliga paret som berömde mig för min fina sång (jag sjöng Flickan från Backfall på väg dit och tillbaka, vi gick tvärs över ön).

Nej, det var precis vid ankomsten, alldeles till höger där vi klev av båten där jag fann min stora kärlek, den som var en smekning för min gom, så ljuv för min mun, för vars beröring jag bara smälte - och den också. Glassen från Hvens glassfabrik! Någon så ljuvligt god glass har jag inte smakat tidigare. Jag tog íngefära när jag kom och innan jag lämnade ön provade jag kastanjsmaken. Yam.

Det är bara ett aber; alla glass kan innehålla spår av nötter. Men kommer ni till Hven, prova den glassen. Det är den sensation som gjort störst intryck på mig under denna resa och då har jag ändå gjort många positiva upplevelser men den var helt magnifik.
2009-07-05 22:57.


Kommentarer till blogginlägget


Glass är som en förälskelse, förrädiskt gott ;)
2009-07-06