Anna Karin D

Klarsyn...eller?

Nu står vi där igen, framför porten till sommaren. Alldeles strax ska vi kliva in. Den finns där alldeles nära, det känns klart och tydligt. Grönskan är tyngre, stabilare. Dofterna sötare, mättade, också de tyngre.

I bagaget alla förväntningar och all längtan som vaknat under våren.

Det är nu allt ska ske. Nu man har en chans. Under några månader av frihet betingad av ljus och värme. Om några korta veckor vänder mörkret tillbaka.

Är längtan och förväntan egentligen det bästa? När väl det vi längtat efter är ett faktum är vi för upptagen av att hinna med allt det där vi längtade till att vi varken ser eller upplever. Eller känner dofterna.

Och så har tiden gått...

Här följer en helt underbar betraktelse i ämnet, signerad A Strindberg:

” Och vintern gick långsamt för de olyckliga,
mera fort för de mindre olyckliga.
Och våren kom med sina krossade förhoppningar
om sol och grönt, tills sommaren var inne
som en kort förberedelse till hösten.”
2009-05-26 19:32.


Kommentarer till blogginlägget


Nåja, det är snart vinter och dags att sätta på dubbdäcken igen!
2009-05-26



Men hallå Leffe, jag tog ju AV dubbdäcken i fredags!
2009-05-26



Längtan är vår arvedel.

2009-05-26