Anna Karin D

summering

Min femtionde julafton i den här världen börjar lida mot sitt slut. Det gör ingenting, och jag har inte börjat längta efter min femtioförsta.

Men det känns lite...vad ska jag säga...tja, det känns som julen brukar. En massa jobb och tejp och papper. För mycket och för snabbt. En liten melankolisk ton, som jag brukar känna just då det förväntas att man ska vara så förb..glad och mysig och äppelkindad och soffuppkrupen och nötknäckande och alladinmumsande. En liten melankolisk ton som en protest mot den förväntade och ibland rätt förljugna gulligheten.

Hur ska den här julaftonen summeras?

Vaknade halvåtta efter en konstig dröm där någon tagit sig in i min toyota. Inte stulit något, men mekat på nåt sätt så den var omöjlig att starta.
Min son, 11 år, lyckades starta den och körde den sedan rakt in i en husvägg. Den var då vit, annars är den röd.
Urk, otäck dröm.

Vaknade alltså och stirrade ut i ett svart mörker. Som senare, då gryningen kom, blev grått. Tände granen.

Sprang, konstigt trögtunga ben, lite darriga, i lera och asfalt. Mötte tre hundägare med hund, en stavgångare och en människa utan tillbehör.

La våra julklappar under granen, fick barr i håret.

Åt laxmacka med P. Gav P en julpuss. Fick en grupp hyacinter. Sa hejdå och godjul till P.
Stirrade ut genom fönstret mot parkeringsplatsen. Himlen grå. Folk jäktade iväg med presenter i händerna till sina bilar. Till tjocka släkten. Till prinskorvar och rullsyltor. Till aladdinlådorna. Finklädda barn.

Andra bilar kom. Gamla mammor leddes vid armen. Mot soffgemenskap och Jansöner. Presenter till barnbarnen.

De ständigt trötta tonårssönerna började vakna till liv framåt eftermiddagen.

Tömde ut ett nytt pussel med alpmotiv på pusselbordet. Min jultradition. Min avkoppling nummer ett. Pussel - koncentration, avkoppling...mmm..jag gillar det, skarpt. Sällskapsspel är rena döden, blodigt allvar, stress, frustration. Men pussel. Mitt eget spa. Och det ska vara minst tusen bitar. Svåra färger. Hötorgskonstbilder.

Mörknade. Körde ut de uttråkade sönerna. De kom in igen efter 13 minuter.

Kalle Anka. Kunde alla repliker utantill. Tjuren Ferdinand tråkig.

Gjorde mat. Thaikryddad linsröra, ris, rostade rotfrukter, kycklingspett. Träspetten slut. Stack ätpinnar i kycklingen. Blev fult. Se bild.
Åt maten, väldans god linsröra, tur att min svartklädda 17åring bestämt sig för att bli veggie.

Åt efterätt. chokladkaka med grädde till sönerna. Grädde med chokladkaka till mej. Asmätt. Urk. Ska nog inte äta mer på några veckor.

Julklappsutdelning! Tjoho! Snabbt öppnat, Olle tomte. Ut med kartongerna och papper i återvinningstunnan innan den blir smockfull.
Olle fick en lampa. Till sängen. Under sängen var det grymt upptäckte jag när jag skulle sticka i kontakten. Inte städat på tvåhundra år. Dammsög. Rätt
pikant en julaftonskväll.

Ja, där är vi nu. Jag är säkert ensam här på FunBeat. Alla ni andra tuggar gröt och slickar i er sill! Ingen tränar backe! Inte jag heller.

Nu ska jag pussla lite till. Har lagt alptopps-skylinen och ett litet vitt hus.

Julkram till alla.


2008-12-24 18:33.


Kommentarer till blogginlägget


Mmm. det ser mumsigt ut. Nej, du är inte ensam här på Funbeat. Ingen gröt, ingen Jansson. Sällskapsspel är kul om man som jag inte tar dem så allvarligt. Personligen ägnade jag julaftonsmorgon åt att skura toaletter och badrumsgolv.
2008-12-24



Pussel är ett av mina nöjen på "jullovet" också, fast jag har inte vågat på mig så svåra motiv som alper...håller mig till de där barnmotiven du vet...
Fick ett pussel idag som man inte vet hur det kommer att se ut när det är klart (kan inte riktigt förklara, men du kanske vet vad jag pratar om?

God fortsättning! (är det nu man ska börja säga det?)
2008-12-24



Ensam är du inte. Jag har avslutat julmiddagen med pappa och är nu hemma hos mig själv igen. Pappa och jag gjorde fotbollsfrågesport. Han vann. Två gånger.
2008-12-24



Känns som en heldag.
Blev du klar med alplandskapet?
2008-12-25