Anna Karin D

ljus och mörker medmera

Strax före 16 började det regna kraftigt över Lund samtidigt som solen sjönk nedom den där mörka molnskölden regnet kom från.
Det blev ett märkligt ljus. Guldgult mot blygrått, snett. Och en magnifik regnbåge reste sig över staden, från Mårtenstorget såg det ut som om den hade sitt fundament någonstans i Botans växthus. Klar, stark, hel, tydliga övergångar mellan prismats färger.
Folk stannade upp på torget. Kommenterade. Mindes hur det varit när de var barn. Någon tänkte på Judy Garland. Tänkte på sagor och skatter kanske. Stod bara där mitt i eftermiddagsstressen på väg mellan Konsum och Apoteket. Tillochmed a-laget utanför Konsthallen blev för en kort stund distraherade i sina interna stridigheter.
Sedan upphörde regnet, bågen försvann och allt blev som vanligt.

Senare sprang jag en okänd sträcka på en känd tid i okänt tempo i Lund. Mindre kul egentligen, mest spännande var väl utflykten ner mot Höje å i beckmörker. Det gick fint att se ändå, månen sken. Men vägen var översvämmad i hästhagen så jag fick vända norrut på cykelbanor och gator istället.
Fötterna gillar inte asfalt.
2008-11-11 19:02.


Kommentarer till blogginlägget


Judy Garland, ja! Och allra helst i hennes lilla biroll i en av mina absoluta favvolåtar:
"While the French Quarter Queens in their high-heeled drag disguise
Sing ´Over the Rainbow´ 'til Judy Garland quivers and sighs"

(Spontan association.)
2008-11-12



Ja, ljuset var helt magiskt! Typiskt att jag satt inne på ett tråkigt kontor just då.
2008-11-12



Och jag hastade i den vevan mot idrottsplatsen, förbannande mig själv för att inte haft kameran med mig. Det var magiskt.
2008-11-12