Marcus Källman

Ironman - del 3 (ladda om och ladda om)

Jag har alltid varit en sån person som gärna har exakt klart för mig vad jag ska göra, oavsett vad det handlar om, således även gällande träning. Jag kan göra detaljerade träningsscheman för ett halvår framåt och följa det till punkt och pricka. En styrka givetvis, men ibland en svaghet. 

   Ibland blir det ju inte riktigt som man har tänkt sig. Som i torsdags.

   11km löpning, delvis i skog var planerat och eftersom att det börjar närma sig vinter var det både kallt och mörkt. Med andra ord var det på med lite mer kläder, reflexer och pannlampa. Känslan var god och luften var sådär lagom kall när jag stod utomhus och väntade på att starta. Då kom första bakslaget när reflexen visade sig vara glapp och omöjlig att hålla lysandes. Jaja, pannlampan gör ju att man syns ändå.

   Jag springer iväg i ett lugnt tempo, det är inte meningen att det ska gå fort eftersom att jag har tuffare pass planerade senare under veckan. De första tre kilometerna springer jag på upplysta gång- och cykelbanor.

   Under fjärde kilometern börjar löpningen till skogs. Det är verkligen mörkt och med undantag för ljus som kommer från något fönster syns ingenting. På med pannlampan.

   50 meter kommer jag innan lampan slocknar. Självklart behövde den laddas efter att ha legat orörd sen februari. För fyrkantiga mig uppstår ett problem när jag måste tänka om. Ska jag springa en annan runda? Ska jag bara ta mig hem? Att tänka om är inte min starka sida och jag blir stående ett litet tag.

   Facit blev 6,5 kilometer, till skogen och tillbaka. Hem för att ladda om inför nästa pass och för att ladda pannlampan. Då är jag tillbaka med en ny tydlig plan, helgarderad.

2019-11-12 18:34.


Kommentarer till blogginlägget


Välkommen i sporten. Bra ni tänker långsiktigt och kör någon kortare (70.3, som ändå är långt) triathlon. Tävla gärna flera korta under 2020 och i juni 2021. Sprint/Olympisk. Det är så roligt och bra få testa OW i olika vatten i tävling.
2019-11-16


Arkiv