Caroline Hammaräng

En normal människa hade varit överlycklig

Jag visste mycket väl att detta inte skulle vara för evigt. Fullständigt orealistiskt, kanske till och med lite korkat, att ens önska att det skulle göra det.

3,31 km hemifrån och dit.

Skulle det vara busväder stannar bussen 120 meter därifrån.

412 meter därifrån och till Gerdahallen.

Jag borde kunna skita ut fördelar med det här. Eller åtminstone någon form av glädje över det. Men jag känner mig, för att fortsätta symboliken, kraftigt förstoppad.

Vad jag försöker berätta är alltså att jag har fått jobb. En tillsvidareanställning. Heltid. Jag som aldrigaldrig i mitt liv skulle jobba heltid igen. 

Fem av 160 sökande till intervju till tjänsten, som är receptionist/administratör på Klinisk mikrobiologi i Lund. Scanna och registrera remisser, hantera post, sitta i reception, ta emot telefonsamtal.

IPS-kontakten får jag behålla så länge jag vill, går det inte att få till några möten där kan hen till exempel komma och äta lunch med mig.

Börjar den 4/2.

Jag borde kunna skita ut fördelar med det här.

2019-01-25 16:21.


Kommentarer till blogginlägget


Det låter faktiskt som ett alldeles utmärkt jobb ju!
Men visst, jag förstår ditt tvivel och dina tankar...det gör jag
2019-01-25



Jomenprecis. Som handen i handsken som det heter....
2019-01-25



Vi kommer inte jobba så långt ifrån varandra iallafall!
2019-01-25



Grattis till jobbet! 💕
2019-01-26



Tack....
2019-01-26



Och nära Gerda! Du kanske ska hänga på tidiga-morgon-gänget.... 😀
2019-01-26



Först måste jag lära mig hur man gör när man stiger upp tidigt.
2019-01-27



Tja......drar undan täcket, två fötter på golvet och sen ger det sig... ;-)
2019-01-27



Inte direkt....
2019-01-27



Vad roligt för dig! Stort Grattis!
8 dagar sedan