En FunBeat-användare

Du är inte inloggad på FunBeat.

För att titta på den här personens träningsdagbok och profil så måste du logga in på FunBeat.

I pannlampans sken

Jag fick en ny pannlampa i julklapp. En sån där värstinglampa som lyser upp så bra att man kan sticka till skogs även när det är trollmörkt. Vi testade den direkt, på Krokodiltallsrundan, och att det är bra krut i de där lamporna fick vi bevis för när vi mötte häst och ryttare. - Jag trodde att det var en bil som kom körande, förklarade ryttaren när vi närmade oss, och det var nog lätt att tro där vi kom töltande i varsitt spår på grusvägen, sida vid sida som två helljus. Jag provade den även på reflexbanan i Skavlöten, och jag blev nästan ofokuserad när ljuset var så bra. Jag liksom slapp springa och ha örnkoll på reflexerna. Hittade ändå.

Lika mycket som jag gör mitt bästa för att få någorlunda med dagsljus under de här mörka månaderna, lika mycket gillar jag att springa i pannlampans sken. Den påtagliga närvarokänslan, bara jag och ljuscirkeln. Allt bortom oss är oväsentligt just då. Inga grubblerier på vare sig jobb eller vad jag ska äta till middag. Bara jag och pannlampan. Avkopplande.

En stor skillnad med den här lampan jämfört med den jag har sedan tidigare (som passar bäst på vanliga, mörka vägar eller när jag själv sitter till häst i mörka trakter) är att det här ljuset är lagom mjukt. Kontrasterna blir tydliga. Jag ser varenda rot och varenda skiftning. Det är lätt att se var jag ska sätta fossingarna. Snavar jag ändå så vet alla att jag hade gjort det även i fullt dagsljus.

Fortsättning följer på: https://baddaren.wordpress.com/2019/01/20/i-pannla...

2019-01-20 16:22.


Kommentarer till blogginlägget