Anna Karin D

Gott Nytt År

Så är det då dags igen för ytterligare en nyårsafton. Jag börjar få stor erfarenhet av nyårsaftnar nu, speciellt som de dyker upp allt tätare nuförtiden. Det är ett faktum. Lite konstigt, men likförbaskat är det så. 

Knappt hinner jag ta in att midsommarafton passerat förrän det är nyårsafton, igen. 

Allt eftersom alla dessa årsskiften passerat, kommit och gått, kommit igen fortare än kvickt, så har de mist lite av sin glans, sitt skimmer och speciella känsla. Det är en måndag, liksom. Det är grått, milt, disigt, regnet hänger i den skånska luften precis som vanligt en måndag (och raketerna kommer att vara väldigt svåra att upptäcka. Som vanligt).

Jag känner inget större behov av att göra något alldeles extra. Inget behov av att klä på mig något alldeles extra, eller äta något alldeles extra. Träffa vänner är trevligt, men det är lika trevligt den 4 mars. Eller 21 oktober.

Känner inget behov av att avge några besvärliga löften eller tänka djupsinniga tankar kl 00.00.....med ett glas bubblor i handen och fruktansvärt väder kring öron och ben.

Eller? 

Kanske ska jag denna nyårsafton ta och tänka till lite? Jag fyller något otäckt jämnt och jobbigt 2019, det ger panikkänslor när det slår mig att det är JAG som fyller denna grymma nära-dödensiffra och inte någon annan, jag kan inte fly, inte låtsas, inte......gömma mig. Jag måste face the fact.

Hm. Löften....

Jag ska bli en bra människa. En god människa! Nä, det är ett luddigt löfte, svårt att definiera - vad är en god människa? En som alltid är rar, snäll, givmild, mild, glad? Det går inte. Det är inte jag. Jag skulle drunkna. Känna mig jolmig och fel. 

Jag ska.....eeehh....börja träna? Nej så dumt, det gör jag ju redan. Kanske träna smartare då? Inte ha träningen (läs: löpningen) som en universallösning på livets alla små krumelurer och förtret? Fast är inte det ändå en rätt smart lösning? Mycket bättre än piller och annat destruktivt. Men ok. Jag ska träna smartare. Jag ska hålla mig ung och snygg och pigg och rolig och snygg och klar i huvudet och smart och....snygg. Jag ska hitta en typ av träning, eller ett förhållningssätt, som åstadkommer det där. Det kommer nog ta ett år, minst, att klura ut hur.

Jag ska...inte springa ideligen. Jag ska odla kulturella intressen! Läsa böcker, gå på teater, ta upp mitt tecknande, skriva mer. Fast utan att bli en kulturtant. I kulturtantskläder, sådan vill jag inte bli, men jag ska ha en klok och lugn pondus. Herregud, hur ska detta gå till?? Jag som är trött som ett ålderdomshem kl halvnio på kvällen. (Och pondus, jag?? haha) Men ok, skriva lite mer då. Det kan göras från soffan

Och så ska jag äta regelbundet och skära ner på chokladen till förmån för något annat, typ...ägg? (Fy så trist).

Sova gott varje natt ska jag också och så ska jag inte klaga på att P tuggar ljudligt, eller andas för högt eller något annat idiotiskt för det är elakt och själv har jag också mina ljud för mig. (Tror jag? Har jag det? Näää...??).

Sedan ska jag leva hållbart och minska matsvinnet och bidra till att minska växthuseffekten och inte köpa för många löparskor och laga mat från grunden och ta vara på potatisskalen, göra chips av dem till exempel. Inte köpa kött från Danmark. 

Nu blev det mycket. Puh.

.....

Vet ni? Jag har ett bra löfte: Jag ska, detta nya år som snart börjar, försöka bli lite skickligare på att acceptera att jag är jag. 

Så. Nu kör vi.

2018-12-31 15:10.


Kommentarer till blogginlägget


Det slutliga löftet låter som det mest lovvärda. Vissa av de andra sakerna var iofs bra (att skära ned på choklad var inte en av dem. Det är *inte* lovvärt att svära i kyrkan!), men att bli god vän med sig själv bör prioriteras i första hand.
Gott nytt år!
2018-12-31



Jag hör för illa för att upptäcka det. :-)
För övrigt tycker jag du kom fram till en schysst slutsats.

2018-12-31



Tack Helena! Och till Per - det är nog inte hörseln..du är helt enkelt alldeles för klok för att ens lägga märke till något så oväsentligt!
2018-12-31



Jag håller med Helena. Och vi är många som behöver arbeta på det löftet. Hoppas just det går bra för dig under 2019.
2018-12-31



Mycket bra nyårslöfte, det snor jag gärna!
För övrigt kan jag hälsa från andra sidan om den hemska nära-döden-siffran, att det är ganska trivsamt här...
2018-12-31



Ja, vad säger man. Vet inte, får återkomma med nåt j-igt klokt. Gott nytt år så länge..... 💕
2018-12-31



Tack för kommentarer! Vi kan se till att vara bra på att vara oss själva allihop! Att duga...
Och Caroline.....Inga krav på j-vligt kloka klokskaper....Du är perfekt ändå!
2019-01-01



Det finns så himla många saker som andra är så mycket bättre på än vad jag är, men en sak är jag bäst på - att vara jag. Där kan ingen slå mig på fingrarna. Så brukar jag tänka när min oförmåga, inkompetens eller diverse tillkortakommanden lyser igenom och blottas.

Chips av potatisskal kommer jag aldrig att göra, då skippar jag hellre chipsen helt och hållet. Man får välja sina strider. ;)
2019-01-01



Då får vi hitta ett annat användningsområde för potatisskalen Sylvia! 😉
2019-01-01



Som vanligt är det underhållande att läsa det du skriver så här på ett nytt år! Jag tycker det är helt ok att vara 60...Blir säkert bra för dig också!
2019-01-01