Anna Karin D

Mörkret och jag

Jag vet ju egentligen. 

Att det blir såhär vartenda år, varenda vinter, och ändå....så tänker jag någon gång i oktober eller kanske tillochmed i mitten av november att: den här vintern blir det nog annorlunda. Den här vintern ska inte mörkret få påverka mig, sugas upp i mig, infiltrera mina celler., förtröga mina tankar. För nu känns det bra, resonerar jag. Hösten är fortfarande njutbar, skymningen hanterbar och jag hoppas att nu, efter att ha känt mig själv så länge, så har jag redskapen. Strategierna.

Det kommer att gå bättre, just i år, och julen...tja den kan väl vara mysig? 

Funderar jag och det är ännu oktober, eller kanske till och med november och det gråa gör bara skönt-ont.

Men så kommer december. I år igen, men sitt kompakta mörker, det dånande säckliknande svarta hotfulla. Och det tar sig in i mig, spelar ingen roll vad jag gör, det hittar en ingångsport oavsett. 

Och jag blir så trött. Så trött trött trött trött trött trött. Så obeskrivligt konstigt trött, det är inte den där post-långpass-sköna tröttheten, bara en enorm seghet i hela systemet. Jag vill liksom ingenting. Jag vill göra ingenting. Men ingenting är också lustlöst är göra.

Kvällsaktiviteten är soffa och ingenting annat. Efter 20.00 är jag redo för sängen. Socialt umgänge är omöjligt. Dagtid, en stund, absolut. Men inte annars. Och nej, det piggar inte upp. Jag längtar bara till min soffa, sitta där, inte prata, inte prata, inte spela gladpigg och normal. Inte fatta beslut. Inte ta tag i. Bara överleva.

Enda chansen till någon form av aktivitet är morgon och förmiddag. Då tvingar jag mig. Är rätt bra på att tvinga mig just då. Träna och gå till jobbet, sådant tvingar jag mig till. Bra eller dåligt, det vet jag faktiskt inte. 

Jag borde kanske hellre vara björn. Ide  är en lockande idé. 

2018-12-11 05:06.


Kommentarer till blogginlägget


Om man kan prata om bra i det här sammanhanget så är jag övertygad om att det är bra att du inte släpper jobbet och träningen.
Jag vet att du vet att jag vet......Kram <3
2018-12-11



Jag vet att du vet att jag vet...! :-)
Nej, så länge jag inte är sjuk, utan bara trött, så släpper jag vare sig jobb eller träning. Men jag får anpassa lite - träna tidigt eller ute i ljuset på helgen, ta ut flex på eftermiddagen när det funkar. Snart är det vår....
2018-12-11



Att göra ingenting är underbart! Jag tror att väldigt många i dagens samhälle har en prestationsbaserad självkänsla och känner sig värdelösa när de inte "gör någonting". När just det är det man ska göra emellanåt. 😊

Jag är grymt trött varje dag och accepterar det. Jag är människa. Men, jag gör också "ingenting" emellanåt.

Styrkekram! 💕
2018-12-11