Sandra Ehlers

Trevligt avbrott

Jag och en väninna stack iväg med tält, mat och allt i torsdags, redo för 2 dagars paddling. SMHI varnade om kuling i skärgården. Detta skrämde oss icke.
En nervös kajakuthyrare mellan V. och Ö. Lagnö förklarade att vi kunde testa men komma tillbaka om det var för illa och i så fall slippa betala. Detta skrämde oss inte heller.
Inte ens det faktum att ingen av oss någonsin själva navigerat till havs avskräckte nämnvärt; efter att ha ställt in roder och packat gav vi oss helt enkelt iväg.

Fredagen blev lärorik. Efter att ha följt norrsidan (i lä) av V. Lagnö en bit ville vi norrut och komma till läsidan av en större ö där vi skulle utvärdera och ev. återvända; en kort tur på max en timme t o r. Nu fick vi varken karta eller kompass att stämma med verkligheten; i blåsten var det svårt att tänka längre än en ö framåt och vi råkade hamna ända borta vid Siarösundet. Vi hade alltså både lyckats korsa en fjärd (jo, det märktes på det extremt höga vattnet och den mycket starka motvinden) och tagit oss nästan dubbelt så långt som vi trott.

Lättnaden var stor när jag kände igen Kyrkogårdsön och nu var det medvind till läsidan av Siarö som erbjöd välbehövligt lunchstopp. Vi ville fortsätta turen, men klockan var redan 4 så det blev bara ett par timmar till upp mot södra Yxlan. Valet mellan att stanna här eller att korsa Skatfjärden i full storm kändes ganska enkelt; tältplats på första möjliga ö blev det alltså.

Ett plötsligt 5-minuters ösregn drog förbi när vi skulle upp ur kajakerna, men det ökade bara suget efter ett kvällsdopp. Efter middag och med torra kläder på kände vi oss oändligt stolta över oss själva och våra trötta men nöjda kroppar.

06:45 vaknade vi på fredagen. Alldeles lugnt och stilla. Varmt, solsken och bara några få, vita moln. Det var perfekt. Fjärden som för inte många timmar sedan varit ett livsfarligt inferno, lät sig nu snällt överkorsas alltmedan solen brände in sin signatur i bar hud. Vi tittade på fågelskyddsreservatet norr om Själbottna som varit stängt för alla hela sommaren fram tills just denna dag. Vi tog oss ut till kobbarna och skären en bit österut och njöt av den speciella upplevelse det alltid är att glida fram i stilla vikar, mitt i gyttret av ytterskärgårdens platta öar. Vi övade på att ta oss igenom trånga, grunda vass-passager, vi tog en titt på Havet I Öster, och paddlade sedan söderut, för att så småningom runda Truten, ta av västerut och sluta cirkeln. Med en liten felpaddling, lunch på en ö och allmänt lugnt tempo var vi framme 14:30; perfekt med tanke på att vår tänkta buss skulle gå 15:22. Resans tredje dopp, torra kläder.

Stoltare än stoltast över vår förmåga att hitta tillbaka, planera tiden och paddla kroppen skönt trött utan några skador. Bara huden då, numera rödaktig. En perfekt liten tur med en nära vän jag inte träffat på ett år.
2008-08-16 14:58.


Kommentarer till blogginlägget


Grattis till en kul tur ett tips är att ha en bra kompass gärna på fördäck det underlättar att se var norr är etc. då man rundar öar etc.
2008-08-17