Snöcykling är i bland oerhört långsamt och svårt. Det är en sak att rulla vägar med dubbdäck eller åka riktigt hårda fina stigar. En helt annan sak att ge sig ut i skogen. Framförallt om det meterdjupt snötäcke och kommit mängder med fluffsnö. Men det har sin tjusning och kanske i bland den allra bästa cyklingen. När nästan inte ens är lönt att starta gps-klockan och autopausen tror man står still mest hela tiden.
För några år sedan vintercyklade jag inte. Det var för kallt, cykeln hade inga dubbdäck och så var det mörkret som skrämde. Nu när jag har i mitt tyckte den perfekta vintercykeln, den med feta hjul är det underbart. Kallt i bland men mörkret skrämmer inte längre.
läs hela inlägget på bloggen!
