Anna Karin D

Året som just tog slut

2017.

Vad har jag att säja om det? Mer än att det gick skrämmande fort, precis som alla år tenderar att göra såhär dags i livet. 

Annorlunda har det varit i och med mitt lilla sammanbrott i slutet av mars, eller kanske inte direkt sammanbrott utan snarare ett nufårdetvaraslutpåattmåuselt och ett nufårjagändrapåsakerochting. Min femmånader långa bortovaro från jobbet som ledde till.....tja. Ingenting egentligen, men tänka har jag ju hunnit och förändringen sker inom mig, och den tar tid. Får ta tid. Pågår. 

På löpfronten har det hänt en hel del. Både bra och mindre bra. Det handlar mindre om mina prestationer och lopp än om annat. Men ändå, det som skett är nog ändå bra. Det blir en förändring, och jag väljer att se den som ett steg i rätt riktning för mig. 

Men om jag nu ska sluta flumma med det halvsagda  och gå över till konkreta ting! 

Här följer en plus- och minuslista över årets tävlings-/löpnings-/träningstilldragelser:

Årets roligaste tävling: Kullamannen! Lera, gegga, klätter, kläng, häst och riddare, tant i brant, jippi jag kan!

Årets galnaste infall: Kullamannen! Tant i brant, impulsövertag av nummerlapp i sista stund. 

Året tuffaste: Verkeån Trail, Österlen ST 15 april. Lera, kallt, kuperat, långt...(22k) och så all snö! Fruktansvärt jobbigt. Och kallt. Kunde inte knyta upp skorna efteråt. Tufft men KUL...(när jag tinade).

Årets jobbigaste löpupplevelse: två - 800m och 1500m på bana, DM. Fysiskt inte jobbigare och oväntat bra gick det, men mental ödeläggelse. Av olika anledningar.

Årets vackraste träningspass: Tidig morgonjogg vid Lake Bohinj, Slovenien. Fullkomligt magiskt. 

Årets träningsvärk: Efter Kullamannen. Mina LÅRMUSKLER! Mos och demolering av muskelfibrer i utförslöpningen. En vecka invalid.

Årets tristaste träningspass: Ett flertal. I huvudsak de i gymet, när varken kropp eller knopp inte riktigt vill styrketräna och endorfinkicken uteblir.

Årets ösigaste pass: Julspinning på Gerda före jul. Vilket drag!

Årets fulaste pass: Gastelyckan (industriområde)runt i motvind och regn i typ februari/mars/november eller december. 

Men. Även de trista, trötta och fula passen har en mening tänker jag och utan träning funkar jag inte så bra så jag fortsätter. I ur och skur mot nya utmaningar.

2018 ska bli SÅ spännande. Mot framtiden!

2018-01-01 14:09.


Kommentarer till blogginlägget


Fin summering och så ärlig! 2018 verkar spännande, ser jag fram emot att ta del av-:) God fortsättning på året!
2018-01-01



Kommer ihåg en sms-konversation i samband med 1500, om det är det du syftar på. Du verkar iaf ha haft ett träningsår som gett dig mycket! Skulle vara intressant att få höra om hur du tänker dig 2018 - men det kanske du vill hålla för dig själv ett tag till?
2018-01-03



Nej då, men jag har inga direkt spikade planer (mer än att det inte blir några bantävlingar). Ska försöka springa nytt och roligt och se om jag klarar lite längre distanser utan tempokrav.
Dessutom är det en stor utmaning att hålla mig hel och frisk. Det gäller att vara träningssmart!
2018-01-05