Björn Lind

Sätila Trail 121 km.

Pre-race. Anmälde mig då jag behövde poängen för UTMB. Förberedde mig knappt alls för i mitt dumma huvud var det ju "bara 121km" och gott om tid och jag skulle ju ta det lugnt och bara satsa på att klara reptider. Hade en bra träningsperiod innan med 6 bra veckor. Väl dags för nertrappning så blev jag förkyld så det blev ingen löpning alls de sista två veckorna inför loppet. Istället tog jag tisdag och onsdag samma vecka två 5h promenader. I efterhand så var det otroligt korkat för jag kände att benen var trötta.. Hade drygt 100000 steg innan loppet den veckan vilket var på tok för mycket.. Dumt!

Alltså, i stort sett ingen sömn innan, fortfarande lite fökyld och trötta benen men det skulle ju inte bli några problem med så generösa reptider....

Kl 01.00 ställde mig på startlinjen nästan sist för att inte "råka" köra för hårt i början.

Starten:

Slinga ett, 1km. Kändes bra även om pulsen var något hög i förhållande till det lugna tempot.

Slinga två, 23km. HERREGUD! Trampa igenom till anklarna var och varannat steg i lera, myr och bäck. Sönderstrampad stig av de 60 som sprang före mig. Ganska ofta var leran upp över knädjup. Jag hade SKITKUL! Jag hade en polare, Henrik Östlund, som var med ner. Han hade tänkt springa ett träningspass på lördagen och jag tänkte: "jag måste ringa han när han vaknar så han springer slinga 1 för den va så jävla tuff och kul, han bara måste få prova!"

Slinga tre, 17km.Började med lite strandlöpning och asfalt och grus. Jag tänkte "denna va inte lika kul" men då small det till och vi var i skogen igen. Denna slingan var ännu tuffare! Jag reviderade min ide att Henrik skulle springa slinga 1, det var själklart slinga två han bara måste få prova! Så kul!!!

Slinga fyra, 80km. Skrattade lite för mig själv och täntke "detta kommer aldrig gå, men så kul bana så jag ska bara njuta så länge det går!". Dom första slingorna hade verkligen tagit på mig muskelärt då man så ofta, speciellt i dom riktigt branta nerförslöpningarna, halkade i leran och på berghällarna. Flera gånger gled jag på hälen över en meter innan jag hittade balansen.. Sånt tar på krafterna eftersom man spänner varenda muskel i hela kroppen. Med vassa stenar och annat så vill man heller inte råka sätta sig på arslet för det skulle kunna gå riktigt illa! Lyckligtvis, och konstigt nog, så var det värsta som hände alla som sprang ett brutet finger. Som tur var så var den sista slingan något lättare med något mer grusväg om än lika mycket uppför och nerför. Under hela den sista slingan kände jag att jag blev starkare och starkare. Jag sprang många mil med en engelsman vid namn Billy, en riktigt trevlig prick. Vi låg på bra så fort det var löpbart med min dåliga fotled men trots det så dröjde det många timmar innan vi såg någon annan vilket var tungt psykologiskt när jag ändå tycke vi låg på ganska bra. Nu började det bli mörkt igen och jag insåg att det fanns en risk att batterierna till pannlampan skulle dö. Jag hade ju inte kollat upp tävlingen alls innan egentligen så jag hade förutsatt att det skulle ta 14-16h om jag tog det lugnt. Hade heller inte kompenserat för dom dåliga förutsättningarna (förkyld, trött och skadad).. Stressen ökade! Jag fick helt enkelt ta fram pannbenet och springa snabbare där det var löpbart, backar jag tidigare i loppet skulle ha valt att gå på grund av hur branta dom var sprang jag nu, där jag tidigare hade valt att gå pga fotled och risk för vrickning fick jag nu i stället chansa och springa. Men det var inga problem! För första gången på en ultra kände jag mig riktigt stark i slutet, höga knän och spark i rumpan och lätta steg! Vad som var lite trist var dock att denna ökning av ansträngning gjorde att jag började hosta ordentligt sista timmarna men jag är inte sjuk hemma från jobbet så det var nog inte så farligt! Batteriet höll och jag sprang in på drygt 20h.

Målgång:

Post race. Nu blev det jobbigt.. Duscha i kallt vatten och sedan sovsäck i bilen när det var minusgrader ute. Jag hade lite frossa s.a.s. men jag överlevde natten.

Vad tar jag med mig? Förbereda sig är alltid bra. Inga magproblem för första gången på dessa distanser. Riktig mat i form av wraps mellan all gel/sportdryck är nog bra för magen, åtminstone verkade det funka denna gången för mig. Riktigt kul och välarrangerat lopp. Snitslingen var outstanding! Tappade max 5 min på att försöka hitta.

Något annat jag reagerade på var att på dom 100 milers jag sprungit så har det varit en väldigt brokig skara löpare. Gamla som unga, en del som ser ut som elit, en del som man funderar på om dom ens kan springa 10km osv... Men här?! Det var som det var try-out för svenska landslaget i ultra trail. Alla såg sjukt fit ut och jag kände mig verkligen som den som inte passade in hahah

Hursom, ca 70 startande och ca 25% bröt så trots den "dåliga" tiden så var jag nöjd med att ta mig i mål och dessutom fick jag många nya bra lärdomar. Framför allt så var det ett sjukt kul lopp! Det är alltid svårt att jämföra lopp, men... GAX är jobbigt på sitt sätt med att det är så mycket grusvägar och asfalt så man blir stum i benen på ett annat sätt. Hammertrail är jobbigare eftersom det är mer höjdmeter.. Men med dom blöta förutsättningarna som var i årets upplaga av Sätila Trail 121km så vill jag nog påstå att detta var överlägset det tuffaste loppet jag sprungit. Antagligen även det roligaste! Det var typ en blandning av tjurruset, Gotland Grand National och bergsklättring med livet som insats :D

Så här ett par dagar efter loppet känns kroppen helt OK förutom underarmen(?!).. Jag har fått senknarr där igen av någon mysko anledning. Löpning kan jag nog köra igång med redan om några dagar. Gött! Riktigt löpsugen!

Snapchat Jag vill även slå ett slag för snapchat! Önskar fler körde det för det är ett enkelt sätt att följa med på hela resan utan att vara på plats som pacer eller support! Man kan hålla alla nära o kära uppdaterade som följer en med spänning.. Och framför allt så ger det mycket energi när man får en videosnap med lyckoönskningar och hejarramsor från barnen och polare!

Nedan är en export från det jag skickade till "My story" före/under/efter loppet.

2017-11-13 11:35.


Kommentarer till blogginlägget