Anna Karin D

Långpassens avigsidor

Men alla medaljer har en baksida. Allt har en avigsida! Utom korven som har två.

....

(Men nä... ? Hur var det nu? Nu blev det visst fel, det är ändar som korven har två av. Så förvirrat.)

Jag kom av mig! Även fantastiska långpass i höstlandsskap med efterföljande eufori har....vissa påföljder ska jag säja. Eller avigsidor. Baksidor. Jag tänker att vi alla fungerar olika, men för mig kostar ett långpass. Min kropp drar igång ett gigantiskt påslag av diverse uppåthormoner - endorfin, cortisol, finns säkert fler och jag är definitivt hög, knarkad, toppad. Och smärtfri. Ingenting gör ont, jag känner ingen trötthet, bara ett lugn, en ro, en kapacitet, ingen själslig trötthet, inga nojor, livet är möjligt, världen är vacker och jag orkar orkar orkar.....och behöver definitivt inte sova. Det går inte att sova. Inte ens om långpasset är klart vid tiosnåret på förmiddagen är kroppen redo att sova tolv timmar senare. Eller överhuvudtaget på ett par dygn. 

(Mat behöver jag egentligen inte så värst mycket av heller. Superkrafter. Wow.)

Det blev en väldigt lång och snurrig natt, den som gick, den till idag. Dåsade till då och då. Konstiga flyktiga drömmar. Vaken. Tänkte på hur måndagen kommer att bli, för det är då jag kommer att kraschlanda. Dåsade till på rygg väckte mig själv genom att snarka. Hörde sonen på andra sidan väggen snarka, så störigt. Täcket blev en svettig snurrig korv. 

(Med många ändar.)

Varmt. Vände och ved.  Måste öppna fönstret. Regnet öste,  så störigt. Benen fortsatte springa. Spring spring spring spring och så somnade jag lätt och oroligt vid sexsnåret och vaknade vid halvåtta med puls på 150 efter en förfärligt stressig dröm - ni vet:....ska med ett tåg, tiden är knapp, ska packa, hittar ingenting, hittar mer och mer, allt sprider ut sig, tappas, strular........ååååå.....så vaknar jag. Panikslagen. 

Ni känner igen det?

Eller så är det bara jag som cortisoladrenalindrömmer på det sättet?

Min konstiga kropp. Den är beroende, en endorfinslav. Men egentligen endorfinintolerant, för det slutar alltid i krasch, misär, depp, obeskrivlig trötthet, smärta och elände. 

I'm an addict. 

Idag borde jag ju vara lite matt men nej, jag har inte landat än. Styrketräningen gick utmärkt. Och bokskogspromenaden i tilltagande skymning var magisk. 

I morgon? 

Tja, det är en annan dag.

2017-10-22 18:52.


Kommentarer till blogginlägget


Hej Scarlett!

Helgens tema är betraktelser över långpass. :-)

Och jag trodde jag reagerade starkt på långpass, men mina endorfinkickar är ju en mild västanfläkt i jämförelse med dessa stormvindar. Jag kan både äta och sova, men jag är on top of the world och allting är bra i den bästa av världar. Så skön känsla. :-)

Oj, vad jag känner igen mig i den där stressdrömmen. :-) Det är nästan alltid ett flyg jag ska med och jag har typ tio minuter på mig att fixa/hämta pass och ta mig genom hela New York eller nåt sånt. Det mest fascinerande är att man inte ger upp i drömmen utan faktiskt försöker, mot alla odds.

Hoppas du får en lugnare natt i natt.
2017-10-22



Oj, vilken dos det blev! Verkligen plus och minus med endorfin.

Visst var det häftigt vackert där i skogen när skymningen kom.
Färgerna, tystnaden, dofterna, dimbankarna.
2017-10-22



Men då har ju du det perfekta ruset, Ingmari! Mitt är lite överarbetat.
Ja, jättekonstigt med stressdrömmen! ALLT jävlas. Men jag fortsätter oförtrutet men uppjagad att packa och leta packa och leta
2017-10-22



Per....Du känner ju mig...:-)
2017-10-22



Jag får hög puls bara av att läsa det du skriver! Du hinner mycket under en dag!
2017-10-22



....och under en natt..... :-)
2017-10-22



Ja, din variant är måhända lite överarbetad. ;)

Precis, man fortsätter ändå fast man inser att det är omöjligt ...
2017-10-22



Jag känner igen mig faktiskt. Jag får också svårt att sova efter längre pass. Ibland räcker det med 10 km. Som jag sprang i går eftermiddag.. låg vaken till 3 och var också fylld av endorfiner. :-) Jag sover oftast bättre när jag inte tränar... Men jag älskar också endorfinkickarna..
2017-10-22



Skönt att läsa Maria! Att jag inte är ensam om det här. Jag sover också bättre när jag inte tränar........tvärtemot alla råd! Men jag tränar ändå eftersom livet i övrigt blir så mycket bättre då.
2017-10-23



Tvärtemot alla råd(rörande sömnen).. för mig också. Och precis som du tränar jag vidare då löpningen ger så många andra positiva fördelar för både min fysiska och mentala hälsa

.
2017-10-23