Robert Thor

Borås Swimrun 2017

Marathon och Swimrun är jing och jang.

På Stockholm Marathon glider man fram på asfalt med sambaorkestrar och publik hela vägen, Swimrun så är det stigar med lera och rötter och i bästa fall träffar man på någon som går och rastar hunden. Psyket påfrestas av det monotona i maran och vid starten känns det oändligt långt. Swimrun växlar ständigt mellan löpning och simning så fokus är hela tiden att ta sig fram till nästa växling, att man kör i par på swimrun ger ytterligare en dimension, roligt när det funkar och jobbigt när det inte går som tänkt (se racerapport från Öloppet 2016)

Ett helt gäng från Örebro AIK var anmälda och det var ett skönt ”häng” innan med div psykningar. Team heja Stina/två förvirrade gubbar gjorde sitt bästa för att få Markus och Daniel ur balans då det var deras första Swimrun, förhoppningarna var att Daniel skulle köra skiten ur Markus som då drabbas av full kramp och blir typ sist. Härdfeldt och Martin Duberg såg starka ut och vi hotade med ”gubbstryk” då vi ändå också är rätt starka, typ och jag tror vi kröp under skinnet på Martin ;) Anders och Mårten spelar i en egen liga så dom fick vara ifred.

Hela gänget innan start, Jonas sträcker lite extra på sig ;)

Molnigt med lite regn i luften, Boråsväder med andra ord är perfekt för swimrun då problemet oftast är att man blir överhettad på löpningen. Kroppen kändes helt ok efter Stockholm Marathon helgen innan men helt återställd var den nog inte. Taktiken var att starta lugnt, gå i backarna, plocka platser på simningen och hålla jämnt tempo hela loppet. Jonas var lite osäker på simformen då han tränat typ 5ggr sen i augusti.

Starten gick och promenaden uppför första backen började. Det är inte förrns loppet startar som man känner om kroppen är seg eller ej, denna gång var benen med på leken.

Borås bjuder på trolsk natur

Vid första simningen var det en kö ner i vattnet och folk står och tvekar och fipplar med prylar, dags för vassa armbågar. Det är ca 100m simning i något som kan likna en lervälling, äckligt, sunkigt och det är skönt att komma upp på andra sidan. 

Mårten är som ett uppretad vildsvin i skogen

Vi tuggar på som planerat och är jämna både i löpning och simning. Turas om att dra på simningen och vid dom långa simningarna immar googles igen som brukligt. Tänk att det ska vara så svårt att fixa ett par google som inte immar igen. Bästa sättet är att spotta i glaset och gno runt lite, då håller dom sig i 10-20min sen kommer imman igen.

Bill och Bull. Observera den perfekta symmetrin, till och med googles är synkade.

Som brukligt så blir vi omsprungna för att sen simma om vederbörande lite senare, bl.a. Härdfeldt & Co passerade ett par gånger.

Härdfeldt in action

Svårt att veta hur många man simmar om då man inte har koll på medtävlande, vi är rätt bra på att sikta och simma rakt medans det finns många lag som lägger bra mycket fler meter då det går i sick-sack.

”Bojen ligger till höger” ropar Jonas 

”Skit i bojen, jag ser flaggan vid uppgången” svarar jag självsäkert. 

Det jag inte såg var vassen mellan flaggan och oss, förstår nu varför det heter vass. Inte skönt att simma igenom. 

Daniel och Markus på uppgång efter långa simningen

Tidtagning vid igång och utgång på långsimningens 1300m och ser i efterhand att vi simmade om 5 lag.

Direkt efter så var det Djungleswim kantat av uppblåsta krokodiler och hajar. Vattenflödet i ån var mycket högre än förra året och riktigt strömt, kändes stundtals som hos Åsas Endless pool. 

Nu startar längsta löpsträckan på 11km och det brukar vara våran svagaste gren men vi plockade ytterligare 2st placeringar. Simningen i bondens trekammarbrunn mitt på löpsträckan var inte med i år och inget vi saknade.

Daniel in action

Detta år har vi inte någon riktig fight med andra lag, förra året så hade vi lag i sikte och jobbade på att komma ikapp. Upplevde det som glesare med lag detta år eller så höll dom andra lagen mer jämnt tempo. Fick dock sällis på den långa löpningen av ett mixlag med en pratglad danska vilket piggade upp.

Markus på upploppet hårt kramande paddlarna i favoritfärgen.

Kroppen och knoppen håller ihop och även om det känns i axlarna på simningen och benen börjar bli stumma så är det inga problem att rulla på. Vid målet står en glad Colting och delar ut medaljer och kramar. 

6h08 och 10min långsammare än förra året vilket vi tillskriver det hala underlagen iom regnet som kom och gick. Placeringsmässigt så plockade vi platser under hela loppet från 44-e till 34-a i mål. 

Nöjd! Jonas och jag fungerar klockrent som team och vi tar hela loppet som ett äventyr med lite prestationsångest.

Hur gick det för våra brothers in arms?

Daniel lyckades inte knäcka Markus utan kom in på en lysande tid bara 2min efter Mårten och Anders som levererade efter förväntan. 

Till Team Heja Stina/Två förvirrade gubbars lycka så kom Härdfeldt & Co efter oss i mål! Överraskande men rätt gott att ge grabbarna gubbstryk! Känner inte Härdfeldt så bra så jag har inte vågat häckla honom offentligt, risken är att han dyker upp på Gustavsvik och simmar åttor runt mig för att sen knäcka gubben totalt på något lokalt löplopp.

Korrekt målgång: Stänga av klockan och se riktigt lidande ut!

Inte korrekt målgång: Klockan är fortfarande på och Mårten ser även glad ut. Skärpning till nästa gång!!

Borås Swimrun bjöd på en fantastisk heldag och vi är riktigt sugna på att även köra nästa år. Vi är dock redan anmälda till Stockholm Marathon helgen innan och kommer troligtvis ta oss an Vätternrundan helgen efter Borås. Då eftertänksamhet och planering inte tillhör två förvirrade gubbars starka sida så kommer vi troligtvis köra skiten ur oss fullständigt nästa år med 3 mastodontlopp på 3 veckor :)

Vi firade målgång med att stödja Barncancerfonden och Heja Stina. Gå gärna in och skänk en slant för en viktig sak. https://www.barncancerfonden.se/heja-stina/#

2017-06-30 13:10.


Kommentarer till blogginlägget