Anna Karin D

Vi gav inte upp!

(Och jag gav inte upp...trots att FB åt upp min förra blogg! Här kommer en ny version...back-upad i ett mail...)

Nej, vi gav inte upp, vi la inte ner projektet. Kanske berodde även det på min handlingsförlamning - jag hade inte ens energi nog att avsluta det jag inte trodde mig orka genomföra. Det kändes inte roligt heller, bara tungt. 

Jag blev sjukskriven. Ja, det har jag ju tuggat om en del här, så det ska jag liksom inte idissla mer. 

Vi fortsatte. Till en början mest av plikt och någon sorts ansvarskänsla, det hade varit dystert att lägga ner, platt fall. Och allt eftersom tog det sig! Både med mig och projektet. Per är en pålitlig, strukturerad klippa med kontakter och oändlig erfarenhet. Ordning och reda! Envis som synden. Han vet vilka trådar som ska dras i. Han drog, lagom hårt. Hemsida hade vi redan och vi fick hjälp att designa den så att den fungerade även för ett midsommarevent. Det är vi inte så bra på, hemsidor och webdesign och sådant. Vi har lärt oss en del, men vår kunskap på området är en liten minidroppe i en ocean.

Facebook är grejer det! I allafall när det gäller att sprida information. Jag skrev små "säljande texter". Tog foton. Spred och delade. Började ha roligt! Sådant gillar jag! Fota och skriva alltså. Prata är inte min grej. Men skriva. 

Vi gick banan. Vi cyklade banan. Vi rekade banan, vi mätte banan, vi inventerade befintlig banmarkering, noterade var påfyllning behövdes. Gjorde om det....igen...och igen...grönskan som kom förändrade landskapet. De befintliga grönvita markeringarna försvann i gräs och lövverk.

Vi kontaktade lokaltidningen, som skrev en dåligt formulerad och felaktig artikel om oss. Vi fick som tur var läsa den före tryck och surnade till, jag skrev tillbaka och rättade till nästan allt, varpå journalisten surnade till....jaja. Jag kan förstå henne. Jag har inte med det att göra. (Men hallå.....vi håller väl inte på med "springning" heller? Och nej, vi har INTE arrangerat Lunda loppet (särskrivet), aldrig någonsin....)

Bessewisserspråkpolispetimetertant! Är jag. Och sysslar med löpning.

Men hursomhelst så var det nog inte så pjåkigt med den där artikeln ändå för informationen spreds. Folk började anmäla sig. 

Frukosten då? Vad ska vi bjuda på? Något ville jag baka. Att baka är kreativ njutning för mig. Jag började baka muffins, matmuffins med banan. Dinkelmjöl, havregryn, frön......men hur många? 50? (Det blev 160.) Och på det ett 20-tal veganska. Våra frysar var underdimensionerade, fullproppade, muffins everywhere. Vad mer? Myssli! Youghurt! Russin, solrosfrön......och så jordgubbar såklart, är det midsommar så är det.  Jag ritade frukostskyltar. Det roar mig, mycket. Jag mådde  fint. 

Sista veckan innan anmälningstiden gick ut var vi nästan panikslagna....anmälningarna rasslade in, fler och fler. Vi nådde hundra. Skulle nummerlapparna räcka? Vi hade 111 stycken. Vi nådde......115. 120....130....ojoj.  Fler nummerlappar! En paniksats muffins till! Vi nådde 140 anmälda. Vi stängde anmälan kl 23 på kvällen den 20 juni. På morgonen den 21e hade vi tre meddelanden och sms.....från löpare som försökt anmäla sig efter det. Och inte kunnat. Vi stoppade naturligvis in dem i startlistan. 

Ok! Här står vi nu: dryga 140 anmälda. Fullständigt överväldigade......vi som trodde 30, 40 på siin höjd. Glada, succé, härligt, men också lite chockade:

Hur ska vi ro i land detta? Nummerlappar? Nummerlappsutdelningen, blir det jättekö, hinner vi starta i tid? Var ska vi duka frukosten, tänk om det ösregnar? 

Hinner vi med att notera tider på målgångarna, någon måste ju vara vid frukostbordet, vid serveringen, kaffet kommer att ta slut hela tiden!?

....

Hur gick det då, hur gjorde vi? Nästa blogg......

2017-06-27 11:08.


Kommentarer till blogginlägget


Sambon älskade dina muffins!
2017-06-27



Härligt! :-)
2017-06-27



En helt otrolig tid, de sista veckorna innan vi stängde anmälan. Så himla många tankar och scenario att bearbeta. Sedan infann sig ett visst lugn. Nu kan det inte bli fler, tänkte jag. 😀
Längtar att läsa fortsättningen.
2017-06-27



Vilket fantastiskt arbete ni lagt ner och vilket underbart resultat! Superlyckat, verkligen-:)
2017-06-28