Jag dras med lite dåligt samvete just nu. Eller dåligt samvete kanske är fel ord i träningssammanhang. Men ändå.
I augusti ska jag springa Vemdalen Fjällmaraton igen. För andra året. Med ambitionen att springa hela vägen och för att kapa lite tid på förra årets tid. Vilket inte är en utopi med tanke på att löpträningen inför förra året nästintill var obefintlig från slutet av juni fram till starten av loppet i september. Jag drog på mig löparknä efter att varit lite för ivrig att komma i gång helgen efter Nordenskiöldsloppet. Det var inte hela orsaken men grunden till besvären lades då. Sedan ignorerade jag alla signaler på smärta och obehag och överansträngde knät under multisporttävlingen Sportkullan i juli. Det blev en lång tid av rehab och små steg framåt för att kunna börja springa igen.
Läs hela inlägget på bloggen
