Rolf Öhlén

Hroduwulafars underbara resa genom Sverige v 178-179

Ytterhogdal ligger i landskapet Hälsingland. Orten tillhör Härjedalens kommun inom Jämtlands län. Förutom Ängersjö torde det vara unikt i Sverige. Byn ligger vid ån Hoan. E 45:an går igenom samhället men järnvägen drogs mellan Sveg och Svenstavik vilket var en kortare väg. Detta innebär att Ytterhogdals järnvägsstation ligger fem kilometer från orten. Norr om Ytterhogdal ligger Sveriges geografiska mittpunkt, räknat från Sveriges nordligaste punkt till den sydligaste respektive öst-västlig riktning från norska gränsen och kusten.

 Jonas Holm, fjorton år gammal, stod och kliade sig i huvudet. Han tittade ner i vedlåren i kyrkans sakristia i Överhogdal.  Husbonden, kyrkvärden Jonas Hansson hade sänt honom dit för att röja upp inför renoveringen. I lådan låg något som definitivt inte var ved. Det var ett par tygbylten som låg där. Det nya seklet 1900 var inne på sitt nionde år. Han tvekade men så lyfte han upp dem och lade dem i ett av kyrkhäbrerna.

 Året därpå kom jämtlandskonstnären Paul Jonze till byn. Han gick runt och tittade i alla skrymslen och vrår i byggnaderna runt kyrkan. Han stannade upp inför tygbyltet. Vad var det här? Månde detta vara något för Ellen Widén, landshövdingens hustru i Östersund. Hon var intresserad av kulturhistoria. Ellen tvättade tyget i länsresidentets badkar. Det visade sig vara ett antal bonader som var hopsydda till ett täcke. Helena Öberg hittade vid en resa till Överhogdal 1911 ytterligare bitar.

 C 14 tester har visat att de olika bonaderna kom till någon gång mellan 1040 – 1170 och är bildvävnader i snärjväv (soumak). De ger en unik inblick i den i Norden då rådande bildvärlden.

 De kan vara samtida med Bayeuxtapeten. Serien består av fem bonader varav fyra är utförda med ullgarn i soumakteknik på linnebotten och den femte är en dubbelväv.

 Bildernas innehåll är omdiskuterat, en del figurer har ett hedniskt innehåll, där man till exempel i en detalj ser Odens häst Sleipner medan andra figurer tydligt är en del av den kristna bildvärlden. Liksom i Mälardalen var 1000-talet en långsam övergång från asatro till kristendom i Hälsingland. Bonaderna tillhör Överhogdals kyrka men visas idag på Jämtlands Läns Museum, Jamtli. Det finns även runor insydda upp och ned i en av bonaderna. Inskriften lyder × (k)uþbu och uttolkas guðbo. 

1466 invigdes ett träkapell i Överhogdal. Kapellet kom att byggas om flera gånger och nuvarande kyrka som uppfördes 1740 var i praktiken ett nybygge. 1748 byggdes en ny klockstapel. Denna revs när nuvarande kyrktorn uppfördes 1851. Läktaren byggdes 1913.

2017-04-29 18:16.


Kommentarer till blogginlägget


Jätteintressant om bonden. Den måste jag titta på nästa gång Jamtli besöks. Vad mycket man lär sig genom att läsa det du skriver, tack!
2017-04-29



Oj, så intressant! Jag har hört och läst om bonaderna tidigare, men aldrig hur det gick till när de hittades. Nu måste det bli en resa till Östersund (hur tusan kan jag ha missat det tidigare?). Man kan fråga sig vad som drar turism. Det är nog inte bara höga glashus i alla fall.
2017-05-03



Tack. Jag har stött på mycket intressant under den här resan. Det är otroligt vilka kulturskatter och platser där historiska händelser ägt rum.

2017-05-04