Marie-Louise Karlander

Är jag triathlet eller...?

Har aldrig trott att styrketräning skulle vara största tårtbiten på min funbeat senaste 60 dagar. Jag har numer efter fem säsonger tävlande i triathlon börjat kalla mig triathlet. Vet inte när man blir det, tog ett tag innan jag kände mig som det. Jag leker fortfarande..., och det är roligt. Om man haft den inställningen då man var ung. 

I enlighet med min träningsplan har jag satsat mycket på att stärka kroppen, därav all styrketräning. Det har oftast varit med rätt mycket puls ändå, cardio, cirkelträning etc. Det ser ut som jag inte cyklat alls och det är kanske inte så värst likt en triathlet. Har transportcyklat en del men inte några långa sträckor. Medvetet för jag vill stärka min baksida innan jag börjar dra pedaler. Börjar längta köra ett spinningpass eller varför inte MTB i skogen. Det är rätt skönt veta att jag inte blir sämre av att träna i ryggen utan tvärtom. Har blivit mer noga med uppvärmning även under löppass. Upplever det viktigt att vara varm i rotationsdelen av ryggen annars börjar man springa mindre avspänt, och då får man ont någonstans där man minst anar det. Min uppvärmning liknar det jag och mina lagkompisar gjorde som ung på fotbollen, handbollen. Det var inte fel då och man springer mycket i båda dessa sporter. Vad som gör mig otroligt tacksam är att mina hälar gör inte ont springa med längre. Läkaren sa inför min första IM, att du måste troligen operera i höst fem månader rehab. Jag har gjort min andra IM och har inga planer på att skära i fötterna. 

Jag trodde i min enfald att man kan köra ungefär samma träning träningsår efter träningsår åtminstone som målet fortfarande liknar det förra. Men du startar inte träningsåret på samma nivå som förra. Kroppen har utvecklats och i ärlighetens namn slitits. Därför kommer det nya saker man måste lägga mer krut på, i mitt fall är det styrketräning. Det är däremot inte säkert att det är så i ditt fall funbeatvän. Du kanske måste lägga mer krut på teknik eller bli uthållig. Vad vet jag. Vi är alla unika och därför ska man hålla fast vid sin plan om än ens föredömen just nu tränar nalta eljest. (Lite annorlunda) I unga år ville man alltid vara bättre än man var, ville gärna forcera. Med tiden har jag lärt mig att man är där man är och det är därifrån man utgår. Knoppen och kroppen blir förr eller senare ledsen om man kräver för mycket av den. 

Träna på vännen där du befinner dig både geografiskt och i din nivå. Glöm inte vila.

2016-10-25 12:51.


Kommentarer till blogginlägget