linda bengtsson

GAX 100 miles 23 juli 2016

Jaha då såg jag mig själv här igen.

'Hade diskuterat med Fredrik en del under våren och kom fram till att det kanske hade vatt bra och fått till ett långlopp innan drömloppet i september. Dessvärre var det fullt ganska så tidigt och jag visste ju inte heller hur det skulle gå efter Lofoten men det e ju så att bara några dagar efter ett långlopp så e man o spanar vidare efter nästa.

Tittade på Skövde me men så lyckades jag och även Fredrik få en plats när det var folk som drog tillbaka sin anmälan. Jättebra vad kul men sen kom ju tankarna platt o verkligheten de e ju ganska jobbig banan och det var mycket fram och tillbaka från Oslo . Åkte ned i början av juli och sprang de första 70 som ett träningspass de kändes bra och var kul. Ett tag funderade jag på o inte komma men jag hade ju anmält mig så ja jag drog med bussen efter min 6 nattevakt inte den bästa uppladdningen.

Kom till päronen och skulle runt på Väla o fixa morans telefon usch hade bara sovit stötvis på bussen. Äntligen en säng o sen gick hela torsadgen med o fixa runekakor o dropbagsen med frukt o de såg ut o bli varmt, Sen på torsdag kväll drog jag och brorsan in till Klåveröd och sprang med Söderåsens if en runda på 10 km var jättetveksam om jag skulle vända eller hur det skulle gå jag la mig bland dem sista alla hade terrängskor och vi sprang genom de enda myren på hela söderåsen ja =) snälla dem var som väntade på mej o jag var lite orolig e de långt kvar. Till slut kände jag igen mig vi hittade vackra mysiga stigar o de va en härlig tur med ett härligt gäng och Jörgen och Emma var också med sen blev de hopp i sjön o fika. Natten sov riktigt dåligt fasingen. Körde sen ned till mormor och åt där och skulle sova det gick inte heller så bra på grund av ljudnivån... var lite orolig sen på morgonen o tiden gick men fram kjom jag till Ystad och mina dropbags och samligen på St Knuts torg.

Det var många löpare där jag trodde bara det skulle vara runt 30 vet inte varför men blev överraskad träffade några bekanta ansikten och de va kul o snacka lite gamla minnen in med dropbagsen o såg Fredrik han såg hellugn ut. På nåt sätt har min roll i dessa 100 miles lopp ändrarts min tävlingsinstinkt söker av alla damerna direkt va e detta och folk kom o sa ja du kommer ju att vinna Linda och ja bara nej de tror jag inte men ändå nånstans kände jag ändå att jag ville men de ville jag inte erkänna. Jag hade önskat starten gick vid 7 istället för 8 kom på att jag hade glömt mina mackor i bilen attan. 

Solen sken o snackade lite Urban tog lite genomgång o sen iväg.det kändes inte alls som en bra ide nu att vi hade sprungit första delen tidigare nu visste vi precis hur banan gick och hur långt de va. Innan mindes man inte rikritgt. Igenom fina Ystad tänkte de skulle va bra o ta rygg på Ivan då han också skulle springa säkert i 6min/km tempo det gick ett tag.. Han var ju först i mål sen på 17 h o 25 m.... helt galet stark e han.

Förbi centrum o ut på vischan asfalt o grusväg förbi vackra fält o fina aller och vi tuffade ihop o paratde taktik o längtade efter o springa på natten då det redan var varmt. Vi sprang snart ensamma o hittade vattenkranen i Skövde som tur var stannade vi här o fyllde på rejält i tro om att det skulle hålla ända till Haväng eller hur den sträckan på 44 km till första dropbahen drack jag nästan 5 liter vatten brukar inte dricka så mycket. E glad förmin keps men dumt att solskyddet blev hemma. De va lite backar o vi gick i någrao sprang i några kom ifatt några då det kändes som om det var många som drog på i början för fort. Vi närmade oss 42 km och då säger Fredrik att han har haft halsont i veckan och att han egentligen inte tänkte starta imorse och han kommer och bryta vid nästa dropbag det kändes inte alls kul. De va självklart att han inte skulle springa men mina tankar till mitt eget lopp blev lite mörkare hur skulle jag klara mej.

Vi kom fram dit o min klocka var redan på 30 % fan snälla Fredrik jag fick låna hans åt lite o de blev stressigt i depån vet inte vraför åt bara lite vattenmelon o lite bröd o fick i mej en resorb o cola tog inte ens med pizzabullarna de var inte bra skulle det visa sig. Jag satte iväg o hoppas på o komma ifatt tjejen från Nederländerna som bara sprang men inte var med i loppet. Kom fram till kohagarna o de gick utan problem denna gång skönt=) o hitta. Jag kom ifatt henne o de va kulo o prata o tiden gick o det visade sig att vi hade träffats på Kullamannen förra året hon blev 3a och jag 2 a. Sen som tur var fick jag ta del av Mickes frus support Helen jättesnäll vad hon räddade mej jag var hungrig precis innan jag kom till Brösarps backar och jag fick lite kex och en pannkaka med nutella såå gott kladdigt ja men det hjälpte massa, hittade även vattenstationen. Dessa backar hade jag glömt o gick upp det var nu ca kl16 på dagen o varmt som i en bastu. Såg en löpare lite längre fram o kom ifatt Joachim. Kan var snabb o jag hakade mej på genom dessa hagar fram o tillbaka zickzack lite irriterande när jag visste asafltsvägen går rakt fram och äntligen var vi frame i Haväng.80 km.

Äntligen sitta ned ingen Fredrik men de fick gå ändå försökte äta massa men blev snabbt mätt. Korv me bröd chips o pizzabullar nu skulle jag ta mer mat med mig. Fick sitta lite och de va så skönt o efter ett tag förstod jag inte hur det skulle gå o kunna springa vidare jag hade redan ont i benen hade jag sprrungit för fort. I med både regnjacka o ullis o pannlampa. Skönt glömde inget. Dessvärre e min väst inte gjord för o ha 500 ml flaskor främst på västen o den satt komstigt varje gång den blev fullastad med vetten i blåsan o flaskan men jag vågade inget annat. Det blev endel skavsår på den sidan i armhålan men de fick bara va. Joachim hade support han. Jag frågade om han vill springa ihop med mej o springa själv på natten e inte kul o de underlättar o de e trevligare om man e två. Ja han ville sprang ned till stranden i Haväng massa badare här o fint som bara den men ingen tur till vattnet. 

Vi hittade nåt sådär o sprang i vattenbrynet o på stigar o försökte hitta där de va hårdast. Passerade vackra vitemölla op det e ju helt idyliskt där folk frågade vad vi höll på  med o de va mycket folk ute o de va skönt o veta att vi skulle nå Stenshuvud innan de blev mörkt passerade även Kivik o de var lättsprunget med mycket asfalt här. Mina slitna Hokaskor höll. Upp till Stenshuvd på trötta ben o utsikten blev vår belöning sen tog vi oss ned o hittade till slut vägen ned till stranden igen. 

Det gick bra vi gick ibland och fick lite vatten ibland av Joachims support. Vi tuffade på o passerade olika trubadurer där folk satt med sina vinglas o öl o diverse sjömat vi måste ju luktat lite mindre gott än va de gjorde. Ett tag mådde jag illa men det släppte snabbt lukten av havet blev lite mycket av och till. 

Kom till Brantevik o träffade en dam som hade cola o vatten o chips tack o hon hade sprungit 50 km på dagen sa hon. De började nu skymma ingen vind men vi sprang vidare till skillinge o hittade till slut depån där vi drog på varma kläder o pannlampa dety var hög tid för de. Mycket asfalt fortfarande o lätt o hitta sen hittade vi ned till stranden de va inte speciellt kallt o vi kunde springa de va stundvis ganka hårt på stranden sen skulle vi upp en bit o sen tillbaka till stranden igen. Men just denna bit e skitdåligt markerad och båda våra gpsklockor visade oss in i ett jävla buskage fan rev sänder bena på täta enar o ris fan va trött man var o svor gjorde jag o som tur var tog jochim fram sin telefon o hitade en stig men då gick vi tillbaka fan vi hörde havet men de lätt långt borta och vi kom tillbaka till samma plats vi höll säkert på i 45 min o irrade. Jäkligt dåligt ahh alltså de skedde ju samma 2014 ä'ntligen hittade bi ut o såg nu att full moon hade kommit ifatt o de hade sprungit ja på STRANDEN hela  vägen hade vatt fint o veta detta kanske att man inte behövde o ta sig upp dit.. Sprang och gick på stranden hade ganska bra energi. Vi såg fyren och äntligen de röda makeringerna SAndhammaren here vi come. Träffade Lupita o massa folk där de va kul o de hejade fina människor som ställer upp för oss löpare ät mer denna gång o ägg o oppa o apelsin skit va gott den sista delen har jag sedan 2014 inte heller så mycket minna av bara att jag frös de va nog bra. 

Sista delen

Vi sprang på bra i början de va mörkt men de gick bra ändå på jättefin stig o sen fan kom vi ned till kåseberga stranden en stenig jä..a strand de gick inte o springa va som hård kvicksand tog lång tid här o de gjorde ont i fötterna. Sen kom vi igenom ett litetsamhälle o upp till Alestenar som var lite kusligt men häfigt i mörkret. Sen kom de jäkla backarna i Kåseberga de gick ned och upp flera gånger i kohagarna o kossorna ögon lyste de skulle ju inte vara här och Joachim hade berättat om mannen i Varberg som hade blivit ihjälstångad av en flock kossor de va likabra o prata med dem som morsan brukar görA. =)

De gjorde inget o vi tog oss över stängsel efter stängsel trötta ben o lite onda fötter då de inte va speciellt jämt i kohagarna jag var så trött på dem nästa kulle såg men en ny kulle men man skulle alltid ned först. fan va trött jag var aldrig aldrig mer dessa kohagar igen. Joachim blev lite mer bak nu o sa stick men jag vill einte i kohagarna. Så äntligen svängde vi ned till höger o ut på asfalt. JHAAA DÄR ville jag bara springa o jag kunde springa nu var jag själv de kändes bra de började bli gryning o fåglarna satte igång de var stilla o endast några taxibilar kom körande. Sprang sedan åter ett stycke nära strandkanten o långt borta jag såg jag udden till Ystad där vi skulel passera. Jag glömde äta o körde på blev sen nästan tom o gicklite o åt mina jordnötter o torra runekakor jag var på väg men visste inte vad klockan var o gps klockan hade batteri jag skulle klara de och nu började jag slappna av lite mer. 

Sprang igenom vackra bokskogar i skumningen o hörde havets brus det var fantastiskt, Fick springa lite på sanden igen inte kul alls men de gick. Sen äntligen kom jag till bryggan vid campingen innan Ystad och jag såg plötsligt Ystad salsjöbad jag bröajde närma mig o sprang förbi campingen där vi hade stannat och värmt oss 2014 nu var jag varm o kände mig bra att jag kunde springa träffade på några morgonpigga badare och fotografer men lugnt som bara den. Rundade udden förbi baksidan av Ystad över bron o jag hade nästan tårar i ögon jag skulle klara de. Jag hade ju haft funderingar även jag o kliva av i Magleberg men gjorde inte det. Rundade hörnan och kom fram till samma tog som vi hade startat ifrån kl 8 på lördag morgon o nu hade blivit natt o morgon sedan dess, Det var Urban och en tjej där o några löpare inget mer de va skönt . Fick grattis o ja jag fick sitta =) vad var klockan Urban sa någonting över 5 =). Det spelade ingen roll jag fick sitta o sen kom Fredrik han hade inte lagt sig han hade vatt uppe o fortsatt supporta folk som han alltid gör istället för o lägga sig. Lite stel i bena men jäkligt nöjd drog jag tillbaka till bryggan o gick neför stegn för o sänka min trötta kropp i havet guuud va skönt. Jag visste att jag levde sen blev de frukost o tillbaka till Oslo.

Detta lopp e helt fantastiskt både från arrangörerna och det e Sveriges vackraste lopp o nu hade jag tur med vädret men nu blir de inte fler gånger jag hoppas nu att  jag inte har gjort något dumt inför mitt nästa stora lopp i Grekland kändes bra att jagkunde springa de första 80 km på 9 h. Kände mig ändå stundvis stark men aldrig mer kohagar. 

2016-07-27 10:43.


Kommentarer till blogginlägget


Som vanligt Linda är du så himla stark o envis. Härlig läsning!
2016-07-28



Tack Jörgen =) får se hur långt de räcker=)

2016-07-28



Underbar läsning! Den borde in här:
http://gax100.com/rapporter-och-bilder/

Grymt jobbat! Skönt att höra att jag inte är ensam med att hata kohagarna ;)
2016-08-10



hej Björn tackförtipset =) vore kul om den kommed =)

2016-10-07



Jag hoppas Urban länkar in berättelsen på GAX hemsida.
Jag tycker heller inte om kohagar. Linda trösta dig med att loppet i Pyrenéerna där var allt en enda stor kohage, de fanns nästa överallt
2016-10-07



Jo. Jag har länkat tävlingsberättelsen från Gax-sidan nu. Härligt beskrivet. Stort grattis igen och suveränt sprunget. Lycka till på löpartävlingarna i framtiden!
2016-10-09