Rolf Öhlén

Hroduwulafars underbara resa genom Sverige v 94-96

 Så var jag då i södra Dalarna. Här skulle det väl gå fort att ta sig igenom. Trodde jag. Bland det första jag stöter på är avtagsvägen till Fredriksberg. Där kan det väl inte finnas något intressant?

 Trakterna kring orten befolkades runt 1600-talet. De sin slog sig ner här var finländare som bedrev svedjebruk. Trakterna kom därför att kallas finnmarker. Den ursprungliga kyrkbyn heter Säfsen varför orten ibland kallas så.

 1729 grundades Fredriksberg som bruksort vid den södra änden av Säfssjön av Hans Sebastian Grave, född 1688 i Filipstad. Han var lärjunge till Christoffer Polhem, den svenska mekanikens fader. Namnet Fredriksberg valdes för att hedra kung Fredrik I.

 1736 anlade han även Anneforsbruk som kom att växa ihop med Fredriksberg. Annefors kom att bli det dominerande industriområdet till 1980-talet då den fjäderfabrik som fanns på området lades ner.

 Järnhanteringen var den dominerande näringen i bygden under 1700-1800-talen. Stångjärnshammare och hyttor uppfördes på flera orter i Säfnäs socken. Skogshanteringen kom under 1800-talet att få allt större betydelse som en av ortens näringar. Flera sågverk uppfördes i trakten kring Fredriksberg.

 Gravendalsverken uppförde en sulfitfabrik för pappersmassa år 1897. Dess uppgång och fall kom att dominera ortens 1900-tals historia. Brytningen av en kalkstensgruva vars produkter gick till sulfitfabriken återupptogs också. 1910 byggdes även en sulfatmassefabrik.

 På grund av andra världskrigets påverkan på omvärldens konkurrenskraft och efterföljande svensk högkonjunktur kom 40- och 50-talen bli något av Fredriksbergs industriella guldålder.

Sedan 1875 fanns järnvägsförbindelse med Hörken på Bergslagsbanan (den sk Säfsbanan) men kom mellan 1931 då en linje till Hällefors togs i bruk till 1940 då den lades ner att vara centrum för det smalspåriga 802-millimeterspåret mellan Hällefors, Hörken och Neva på Inlandsbanan.

 Under 1960 och 70-talens allt hårdnande konkurrens lades verksamheten vid pappersbruket ner. Järnvägstransporterna till Hällefors hade ersatts av lastbilar under 1970 och spåren revs upp kort efter. Järnvägstrafiken till Neva hade upphört redan 1964.

 Kortvariga ersättningsindustrier har kommit och gått. Sedan 1994 saknar industriområdet juridiska ägare. Skogsskötseln försvann från Fredriksberg under 1980-talet och Landstingstvätteriet som startat som ersättningsverksamhet lades ner 2003 men återupptogs av Landstinget i egen regi år 2009.

 Den dominerande näringen i dag är turism. Skidanläggning och stugby skapades vid Säfsten 1979 som i dag är ortens största arbetsgivare. Fredriksberg med omnejd är i dag det fjärde mest besökta turistmålet i Dalarna.

 Efter att ha passerat Laxtjärn och geologiska museet där stannar jag på Östra slätten.

2016-03-04 08:52.


Kommentarer till blogginlägget