eva Samuelsson

Endorfinkoridorer

En håglös morgon och dag, sov till halv tio och fick panik, PTPeter undrade varför jag får panik och jag förklarar ju att hela dagen gått. Ja men är du trött så sover du väl, får jag till svar. Jo i och för sig  ..... Men halv tio. Det är grått och tråkigt ute och jag hittar inget gott till frukost.......Går omkring och muttrar i morgonrock och birkenstock hela dagen. PT Peter åker till båten för att greja och jag ska väl hitta på något typ......????

Tycker det ser som om det klarnar upp ut över havet så man kanske skulle ta sig ut och få lite luft trots allt.  På med löparkläder och pulsklocka , band och mobil. Musiken i lurarna gör mig på bättre humör och det är ju väldigt vackert ute trots allt. Det är lite småkyligt men jag ska ju springa mig varm hoppas jag. Det får bli en liten tur på sotenleden . Kände hur energin fylldes på i hela kroppen och humöret blev bättre och bättre. Skogsstigarna var som endorfinkoridorer i gult och grönt. Luften lite kall och klar. Tempot var behagligt då jag skulle vara ute ett tag och då det är trixigt på stigarna på vissa partier så får man hålla tungan rätt i munnen och ha koll på vart man sätter fötterna. Vi är flera som delar den här stigen förstår jag , cross däck, älg och rådjur, hundtassar och hästar är några av spåren i leran. Lätt att vricka fötterna så bättre tassa fram lungt än att stuka foten. Tycker jag har all energi i världen och allt bara flyter, tänker även på allt som jag lärt mig på löparkursen och så mycket lättare det blir när man försöker fokusera på alla tips. När stigen så vänder åter och jag blir tvungen att springa samma sträcka en liten bit hem finns ingen energi kvar, den är som bortblåst, benen tunga som bly, hungrig och törstig och så fryser jag men hem måste jag ju. Hade tänkt en runda i huvudet men benen ville en annan sväng. Men som sagt det sitter väl i huvudet, visst det gick trögt men jag tog den långa rundan som jag planerat , och mitt mantra resten avvägen hem var att jobba med armarna, tuttarna i himlen och höga knän fotisättningen . På campingen hittade jag en vattenkran och tog några nävar vatten, iskallt och händerna blev aldeles stela, krampade lite i magen men det gjorde allt gott. Frös som katten sista biten hem. Väl hemma hade PTPeter lagat mat  och det var jättegott. Därefter blev det en lång varm dusch . Rätt go dag ändå änna.

2015-10-11 18:31.


Kommentarer till blogginlägget


Hm, tuttarna i himlen...:)
2015-10-11



Jag som idag var överlycklig över att ha lyckats sova ända till kl 7:40!! Haha.. Olika man kan se på sömn.;)
Lät som en skön runda. Vad fin natur du har runt husknuten.:)
2015-10-11