Annica Johansson

Vilken underbart dag det blev tillslut, tack!!!!!!

Vilken dag! Nu är jag ganska trött måste jag erkänna, men väldigt väldigt lycklig också. Jag vaknade förstås onödigt tidigt, som jag gör på tävlingsdagar och kände mig bombad. Somnade sent, sov orolig. Som vanligt. Jag är van att inte få sova särskilt mycket före en tävling, det påverkar inte prestationen särskilt mycket om jag sovit bra resten av veckan. Adrenalinet kickar in och sopar undan tröttheten när startskottet går.

Fick födelsedagspresenterna på sängen och gratulationer, men firandet blev lite kort eftersom jag hade en tävling att fokusera på. Vi firar ordentligt med familjen och släkt nästa helg så kan vi mumsa på något gott och snacka då istället:-)

Den här gången testade jag en ny metod för att hålla magen i schack under tävling. Nästan inga fibrer dagen innan. Bara vitt bröd, ljusare pasta. Lättsmälta grejer helt enkelt. Det fungerade klockrent, magen kan annars bli lite nervös när jag springer långa lopp. Jag trodde först att den kanske inte gillade att guppa runt så länge, men nu börjar jag tro att det är mitt eviga fiberknaprande som stökar till det. Kanske, det tål att följas upp.

Solen sken, gräset var vitt av frost när vi klev ut i dimman på startområdet i Björkhagen och hade hela dagen full av löpning framför oss. Det blev en kvarts uppskjuten start eftersom det var ganska många som kom sent, men det var inget som inte gick att ordna. Skönt med flexibla och snälla arrangörer, de skötte loppet perfekt tycker jag. Att SL har hål i huvudet är inte deras fel:-)

Jag räknade med att behöva hela 8 timmarna, planerade för det åtminstone. Ryggan vägde strax över 3 kilo fullastad med vatten godis och andra förnödenheter. På tävling är det vansinnigt tungt att bära, men jag kunde inte lämna något hemma ansåg jag. 

Stigarna avlöste varandra och jag trampade på, växlade mellan löpning och rask gång i en slags trav jag brukar kalla terrängtrav. Det är en vägvinnande modell att ta sig fram i knixig terräng som inte känns lika vådlig som att springa. Det går fortare än att gå men känns inte lika läskigt som att springa, man travar helt enkelt. 

De första 15km hade jag sällskap, jättetrevligt. Vi pratade, efter ett tag blev jag väl lite tystare men det var trevligt att de pratade. Det var mysigt. Travade på i min egen lilla säregna stil och hade det bra helt enkelt. Vid första vätskebordet nappade jag det jag skulle ha och fortsatte medan de blev kvar, jag såg dem inte mer under loppet sen.

Efter det följde strax under 25km sololöpning då jag inte såg någon annan än enstaka funktionärer. Jag förvirrade en stackars cyklist genom att fråga om en tävlingsrelaterad sak, men jag fattade på hans ansiktsuttryck att inte alla cyklister på sörmlandsleden var cyklande funktionärer den dagen:-)

Hoppsan.:-)

Min farhåga att jag skulle villa bort mig infriades så gott som direkt efter några kilometer bara, men när det var överstökat och jag klättrat (bokstavligen) upp för en brant för att komma upp på banan igen så var det lättare. Jag slappnade väl av kan tänkas, och visst blev det lite fel ibland men varje gång var det någon som hojtade, en medlöpare, en funktionär eller publiken

Med så snälla och hjälpsamma medmänniskor kan det bara bli bra helt enkelt.

När jag närmade mig ett friluftsområde höll jag på att ta fel igen, men efter lite utflykter kom jag rätt och började grubbla på vart repet skulle dras och hur tajt jag kunde tänkas ha till det. Det skulle dras i Tyresta by, men jag var inte helt säker på vart det kunde tänkas vara. Medan jag villade bort mig igen i ett litet skogsområde blev jag upphunnen av en kvinna som kunde meddela att vi redan passerat Tyresta by. Det var det där stället jag sprang fel i tidigare.

Så småningom märkte jag att hon hade problem att hänga med i min trav, men med löparknä är det inte så konstigt! Jag misstänker att hon i vanliga fall springer både lätt och ledigt på stigarna. Jag blev glad att se att hon kom i mål. 

Efter det lilla sällskapet blev det sololöpning igen och nu hela vägen in i mål. Jag blev lite dyster vid 45km, det var så lite kvar och jag ville inte riktigt lämna min bubbla av lugn och ro. Jag hade hittat rytmen i det orytmiska, hittat min plats i den böljande terrängen och kunde rulla på rätt bra på mitt eget lilla vis i min egen lilla tölt. 

Jag sprang och lyssnade på mina andetag, på tystnaden och på den välsignade frånvaron av trafik. Den enda delen av banan jag ogillade var den där långa asfaltsraksträckan, Åvavägen eller vad den nu heter. Men jag förstår varför den måste vara där också, jag bara önskar det vore annorlunda.

Klockan mätte upp banan till 48km, och det tog mig 6h 49 minuter på ett ungefär. Officiella tiden får jag nog imorgon :-)

När jag kom i mål väntade älskling med varma kläder, macka, läsk och stöttning för vidare färd hemåt, mer mat och glass till efterrätt. Vilket udda, men underbart, sätt att fira födelsedagen på :D :D :D

Tack snälla alla som var med och gjorde det här till en av de finaste löpartävlingar jag varit med om. 

2015-10-10 22:57.


Kommentarer till blogginlägget


Vad kul att det gick så bra och att du hade en så fin upplevelse. Men attan att det ändå gick att springa fel! Blir riktigt sugen på att ta revansch på mitt brutna lopp förra året nu när jag läser detta. Kul!
2015-10-11



Bra jobbat! Skulle nästan vilja se film på travet. Skulle behöva något själv för att få upp farten i skogen.
2015-10-11



Tack Åsa och Marie, jodå det går bra att springa fel men det blev bättre sen. Det var bara första 5km som var lite sparsmakat snitslat.

Det är antagligen varken graciöst eller vackert att komma travande i terrängen, men det är vägvinnande. Men hopplöst att beskriva i text, det vore fräckt om det gick att filma och se hur det ser ut egentligen. Kanske ser ut som en sårad noshörning som kommer dundrande genom terrängen :-)
2015-10-11



Underbar läsning - tack för inspirationen!

2015-10-11



Grattis Annica!
2015-10-11



Tack Jenny och Marcus, jag ler fortfarande så fort jag ser medaljen :-)
2015-10-11



Härlig berättelse! Så kul att det gick vägen, trots oro kring att ev springa vilse. Grattis! :-)
2015-10-11



Tack Sylvia, "oro" var en underdrift som hette duga :-)
Jag var så nervös före loppet att jag nästan mådde illa. Att jag sen villade bort mig så tidigt var nog bara bra, då fick jag se på en gång att det inte var så farligt :-)
2015-10-11



Kul o positiv berättelse. Bra kämpat Annica.
Skickar även ett grattis :-).
2015-10-26



Tack Torbjörn, SUM tål verkligen att upplevas. Ett mycket trevligt lopp som jag varmt kan rekommendera! :-)
2015-10-26



Låter som ett bra sätt att få till en ultra. Jag får nog kolla lite på det där. Kul läsning.
2015-10-27



Tack :-)
Ja, det är ett härligt sätt att spendera en dag, nära naturen på det där viset!
2015-10-28


Arkiv

 2019
 augusti (2)
Samvetet har talat
Känner mig stark
 juni (2)
 maj (3)
 april (3)
 mars (3)
 februari (4)
 januari (2)
 2018
 december (6)
 november (8)
 oktober (5)
 september (3)
 augusti (2)
 juli (5)
 juni (5)
 maj (6)
 april (5)
 mars (7)
 februari (10)
 januari (3)
 2017
 december (6)
 november (1)
 september (4)
 augusti (3)
 juli (2)
 juni (1)
 maj (3)
 mars (2)
 februari (1)
 januari (5)
 2016
 december (5)
 november (3)
 oktober (6)
 september (3)
 augusti (12)
 juli (2)
 juni (7)
 maj (6)
 april (2)
 mars (2)
 februari (3)
 januari (6)
 2015
 december (1)
 november (5)
 oktober (6)
 september (6)
 augusti (6)
 juli (4)
 juni (5)
 maj (3)
 april (13)
 mars (11)
 februari (8)
 januari (7)
 2014
 december (13)
 november (12)
 oktober (4)
 september (7)
 augusti (11)
 juli (8)
 juni (8)
 maj (10)
 april (11)
 mars (13)
 februari (14)
 januari (18)
 2013
 december (11)
 november (14)
 oktober (6)
 september (6)
 augusti (9)
 juli (7)
 juni (9)
 maj (12)
 april (10)
 mars (17)
 februari (16)
 januari (15)
 2012
 december (11)
 november (11)
 oktober (2)
 september (10)
 augusti (8)
 juli (13)
 juni (9)
 maj (9)
 april (11)
 mars (15)
 februari (19)
 januari (12)
 2011
 december (16)
 november (17)
 oktober (18)
 september (14)
 augusti (9)
 juli (14)
 juni (19)
 maj (16)
 april (19)
 mars (24)
 februari (17)
 januari (27)
 2010
 december (22)
 november (20)
 oktober (24)
 september (19)
 augusti (13)
 juli (27)
 juni (11)
 maj (21)
 april (22)
 mars (15)
 februari (15)
 januari (21)
 2009
 december (22)
 november (25)
 oktober (26)
 september (11)
 augusti (27)
 juli (17)
 juni (15)
 maj (21)
 april (18)
 mars (25)
 februari (18)
 januari (23)
 2008
 december (22)
 november (21)
 oktober (21)
 september (24)
 augusti (19)
 juli (12)
 juni (16)
 maj (13)
 april (20)
 mars (14)
 februari (17)
 januari (16)
 2007
 december (21)
 november (15)
 oktober (10)
 september (14)
 augusti (22)
 juli (13)
 juni (18)
 maj (21)
 april (17)
 mars (21)
 februari (10)
 januari (9)
 2006
 december (3)