Marie-Louise Karlander

Sista chansen för i år Racerapport Reugen 70.3

Sista triathlontävlingen för i år. Kom till Binz Reugen på torsdagsafton med färja från Trelleborg. Lätt att hitta i Binz men svårt hitta parkering för bilen. Mitt hotell visade sig ligga precis utanför upploppet och målfinish. Två min promenad till start. Man ska ha tur ibland:). Torsdag blev det incheck på hotell, få sig middag. Fredag cyklade jag en runda, jättefina vägar cykla, regnet hängde i luften. Därefter registrering. Efter lunch tog jag mig samman och axlade vågorna i havet. Det blev kort men viktigt, hann känna att det gick simma ut och åt sidan fungerade det också. Däremot mot land trodde alla att det var bara surfa in på vågorna. Inte riktigt, svårt hålla kurs, och man tappar siktmärke i de höga vågorna. Land försvann i vågorna. Starka underströmmar närmast land. Efter den korta simningen dusch var det dags för välkomstbankett. Nåja eventet bjöd på god middag. Annars var eventet...det finns att förbättra. Väldigt glad hitta Skinfit på Expo, köpte ett par cykelbyxor, så fina kläder och trevliga människor. Lördag sprang jag en kort runda, hann vila, sova bra nätter där så kroppen kändes rätt pigg. Man går mycket och det kan göra mig orolig, för gå - och springmuskler är inte samma sak. Har inte så goda erfarenheter av mycket gång före tävlingar. Preracemöte på engelska, det enda som var på engelska annars var allt på tyska. Därefter gjorde jag i ordning cykel och klart mina påsar och cyklade till växelzonen. Den hoppas jag för deras skull flyttas till nästa år, behöver komma närmare händelsernas centrum och göras trevligare. Förutom målområdet är ju växlingszonen tävlingens festområde, "hjärtat" på något sätt.  

Åt en laxpasta till middag, drack även en vitargoflaska, gör inte alltid det, laddade med rödbetsjuice. Tidigt i säng och kunde sova rätt bra. Många lyckönskningar från vänner. 

Steg upp 06:45, hörde regnet mot fönsterrutan, åt hotellfrukost och sedan till växlingszonen. Det blåste kraftigt ute också, hade lånat ett paraply till promenaden till växlingszon, men det funkar mindre bra. Gick förbi bilen, hämtat en cykelregnjacka, och för säkerhets skull en reservslang. Allt var dock väl med cykeln, drog av plasten. Promenerade tillbaka till hotellet. bytte om till tävlingsdräkt och drog upp våtdräkten på benen. Har bara en par minuter promenad till start, så jag väntade inne på hotellet en stund. Väl nere på startplatsen var det förstås lite spänd förväntan, de flesta var i ett stort tält eftersom det regnade. Smart ha start och mål på samma ställe, ingen transport av påsar, vi hängde upp dem själva. Jag fick hjälp av en ung tysk man i proffsklassen att dra igen våtdräkten. Än är inte undrens tid förbi. 

Proffsklassen startade 10:00 och vi damer i agegroup startade 10:05. Om ni som var med i Kalmar tyckte det gick vågor, så kan jag säga att Reugen, då pratar vi på riktigt. Det härliga är att jag är inte rädd längre, förstås jobbigare simma. Visste att simningen skulle bli tuff, satte därför inte upp något tidsmål. Det var enligt mig för få bojar ute, tre gula + en omotiverad röd. Nåväl det fungerade de första två sträckorna, ut och längs med. Jag var innan loppet mest rädd bli översimmad av herrarna i AG som startade efter oss, men det visade sig vara helt onödig rädsla. Havet var stort och när den första gröna mössan dök upp, (vi tjejer simmade naturligtvis i rosa) blev jag i stället glad, för tänkte att det där är en bra simmare och förmodligen bättre än jag på navigera, så jag tog kurs efter honom. När vi skulle in mot land, försvann land i vågorna och hålla rak kurs, surfa på vågor etc var inte så lätt. Här simmade de flesta krokigt. Det var dessutom rätt mycket underströmmar och riktigt tufft ta sig i land. Sedan låååång löpning, de sa 500 men jag hade 730 m på klockan till TA, växlingszon.

 Den var inte så trevlig, kändes som det gömt undan den, knöligt underlag under mattorna svårt springa med cykel. Hoppas de flyttar den till nästa år. Drog på mig en cykeltröja över tävlingsdräkten och för första gången i år cykelhandskar medan jag sprang till cykeln. Tänkte går jag omkull på våta vägar är det bra med handskar. För ovanligheten var det många påsar och cyklar kvar, olikt för att vara jag, så fort gick inte hm simningen.

Mitt mål för cykelmomentet var under 3 timmar. Det blåste fortfarande kraftigt, mest slagsida. Trevliga vägar cykla på, jag kom i skorna rätt ok, inget strul, fick slita av ett gummiband. Det är alltid härlig känsla gå ut på cykelmomentet. 

Jag var inställd på att köra tufft och vara så orädd jag bara kunde. På första varvet var det nära en gång att jag la mig i en korsning, lutade lite väl mycket och det var halt. Det var inte trångt på cyklingen snarare lite folk, både publik och medtävlande, speciellt första varvet då inte herrarna var i kapp riktigt. Körde på min hastighetsmätare, vet att man måste ligga 32-34 för att snitta 30 så jag jobbade för det. Kommer alltid partier då farten går ner under 30. Kände mig urstark på cykeln, kunde pumpat på ännu hårdare på lite tuffare växlar. Körde pepptalk med mig själv på cykeln för att inte tappa fokus. (Ursäkta killar som cyklar om och inte håller högre fart än jag, blir lite irriterad då ni inte drar iväg, speciellt om ni trampar 8-9 tramp rullar, trampar igen rullar. Benen ska trampa hela tiden.) Upptäckte att all motvindscykling i sommar gett effekt, jag var stark där, la bara ner huvudet och tjurade ihop, tryck och dra. Efter halva loppet ut på andra varvet såg jag att jag måste dra på något för att klara målet inte tappa fokus. Fler ute på banan andra varvet, blev omcyklad av en Leo, Sverige som jag kände igen från Kalmar och en Felix från Sverige, alltid roligt heja på varandra. Klarade målet med några sekunder till godo.Första gången jag spurtat på cykel i ett triathlon. Kom i alla fall ur skorna i tid. Lite rörigt hur det var tänkt man skulle springa i T2, kunde inte se några funktionärer som visade vägen eller stoppade om man genade. Drog av handskar medan jag sprang till tältet och fick av mig cykeltröjan, på med skorna och solglasögon, tycker det är mer vilsamt för ögon om man har det även om det inte var så soligt. 

Löpningen var till största delen på plattor, marktegel, hårt för benen och fötter men snabbt. jag kollade inte km tid från början, kände bara att det kändes ganska ok, betydligt bättre än i Kalmar, och nästan som på en olympisk. 

Sedan kom jag in i en för långsam lunk, man tror man är trött. Tog enervit var 20-25 min och cola och vatten av arrangören. Det fanns lite backar att axla och de var branta, gick in för att vara positiv och när jag passerat två depåer kom jag på att jag egentligen tänkt gå där men jag sprang hela loppet om än rätt sakta. När jag drack Cola stod jag still vill inte spilla då. Sista 4-5 km började jag tänka att man kan inte komma i mål pigg så då försökte jag dra upp tempot, något gjorde jag enligt klockan, känslan var då definitivt högre tempo. Kunde springa på rätt bra mot mål och tacka publiken, de hejade rätt friskt på en okänd svenska som jag. Man får bjuda på sig lite då får man med publiken.

Jag känner mej nöjd med tävlingen i Reugen, gjorde mej själv mer rättvisa. Placering hade jag inte en aning om, varken tappade eller plockade. Däremot var känslan skön genom loppet.

2015-09-21 11:59.


Kommentarer till blogginlägget


Härligt. Låter kul med en brutal simning, får hoppas på att vara med om det nån gång :-)
2015-09-22



Tack, jo det är kul med lite utmaning också. Skulle vara orolig om jag var arrangör.
2015-09-22



Snyggt jobbat !
2015-11-09



Tack... var ett tag sedan nu. Försöker komma in i träningsperiod och få rutinerna att funka. Ser fram emot Jönköping 70.3 nästa år.
2015-11-10