Eva Hellstrand

Upp och ner men mest upp!

Startsträckan har varit synnerligen lång och seg i år. Men nu är jag på banan, tror jag i alla fall vill jag försiktigt tillägga.  Man kan aldrig vara säker, speciellt inte efter vurpan igår. Jag låg länge och fick draghjälp, skämdes nästan till slut där jag flåsade honom i nacken och tänkte att nu är det min tur att dra lite. Han sprang lite långsamt också.. Så jag seglade graciöst om honom  för att kanske tio meter senare falla handlöst, ni vet där  man tror att man ska hinna rätta upp fallet och man har rätt schysst fotarbete ändå  men neej det går inte!  Men det gick bra, lite blodigt knä som jag upptäckte senare. Draghjälpsmannen såg lite förskräckt ut men jag försäkrade att det gick "Jättebra! 

 Idag när jag utforskade omgivningarna tog jag det rätt försiktigt upp och ned för Måsberget. Sedan fanns ingen stig, bara höggräs men i bästa tigerjaktöver/under/runtden så jag letade mig ut på vägen och kunde springa upp mot Sörby och förbi järnvägsmuseet och in vid kolonilotterna som var mitt mål att hitta till den vägen. 

2015-09-01 21:05.


Kommentarer till blogginlägget


Mest upp måste man vara nöjd med!
2015-09-01



Måste bli mer försiktig när jag springer bland rötter och stenar, men supernjöjd med mest upp! :)

2015-09-02