Rolf Öhlén

Hroduwulafars underbara resa genom Sverige - vecka 23

Bavraböke avverkas innan jag kommer till nästa större anhalt,

Lidhult.

 Orten har medeltida anor. Någon fristående kyrka fanns inte, däremot St Eves kloster som anlades på 1400-talet. Först på den senare delen av 1400- eller början av 1500 uppfördes en träkyrka. På 1700-talet revs den så den var i dåligt skick och 1721 stod en ny träkyrka klar. Den användes fram till 1879 då nuvarande kyrka togs i bruk.

 Den gamla såldes på auktion för att rivas ner och forslas bort. Den hamnade i Prosteköp som bostadshus i nära 60 år. Därefter plockades den ner och fraktades till Tylösand utanför Halmstad där den byggdesupp för att användas som gudstjänstlokal. Genom ett foto som togs av Johannes Svensson i Ramaryd har den kunnat återställas i så gott som originalskick.

 Många av inventarierna såldes på samma auktion som vid rivningen och mycket jobb har ägnats åt att försöka spåra originalen.Där det inte har varit möjligt har man försökt hitta liknande föremål. I dag heter kyrkan St Olofs kapell.

 

1889 invigdes Halmstad - Bolmens järnväg. Lidhult blev ett stationssamhälle. Marknader startade, affärer öppnades och mindre industrier anlades. 1949 startade LMV - numera Cargotec - trucktillverkning. Sågverk anlades 1940. Bröderna JonssonsTräindustri blev så småningom till dagens Lidhults kök. 1966 lades järnvägen ner. Strax utanför ligger Lidhultåsens naturreservat.

Naturen påminner om den i Ångermanland bortsett från avsaknaden av berg men växtligheten är mycket lik, i synnerhet när jag passerar Stora mosse, den största orörda myrmarken söder om Lappland. Växtligheten liknar den norrländska vildmarken. Via stigar och spångar finns mer än 40 km vandringsleder.

 Professor och jägmästare Edvard Wibeck, född 1877,  var en naturvårdare som kämpade för att området skulle bli nationalpark. Redan som tjugoåring upptäckte han Kävsjöns speciella fågelliv. Där fanns arter som normalt häckade i de nordligaste delarna av Sverige som myrsnäppa och dvärgbeckasin.

 Han var även en utomordentlig naturfotograf som tog tusentals bilder av naturlandskap och fågelbon, många av dem tagen med en och samma bälgkamera som han använde under 48 år. Tio år efter hans bortgång gick hans dröm i uppfyllelse. År 1982 blev Store mosse en nationalpark.

Torven i mossen var användbar som bränsle, isolering, ströoch för tillverkning av blöjor. Under industrialiseringen ökade energibehovet och bränntorven blev betydelsefull. Sydväst om Kittlakull finns rester efter Hädinge torvströfabrik och ett brett stråk av torvgravar. I början av 1900-talet fanns kring Hädinge hundratals torklador och en fabriksbyggnad med en 18 meter hög skorsten. Till att början med drevs fabriken av en ångmaskin. Den ersattes av en elmotor på 1930-talet.

 Torvbrytningen utfördes på hösten tills tjälen gick i marken. Torvstyckena kupades på våren för torkning i solen. Torven transporterades sedan vidare till särskilda torklador och slutligen till fabriken för rivning, sortering och packning.

Under 1930-talet exporterades torvbalar  till Amerika. Fabriken upphörde efter en brand år 1966. Jag fortsätter till avtagsvägen mot Saraböke där jag stannar för denna gång.

2015-01-05 20:04.


Kommentarer till blogginlägget