Erika Jabler

Räjsrapport Toughest Göteborg

Sent omsider kommer här en ytterst kortfattad rapport från när vi simmade oss igenom leran i Toughest i mitten av oktober.

Vi = jag och mina bröder (där jag också räknar in Johannes).

Johannes hade fått spektaklet av oss andra i 30-årspresent i somras och här skulle tränas minsann!

Det blev väl sådär med min träning... jag hade lufsat runt Lidingöloppet strax innan och sedan varit sängliggande/allmänt krasslig en del av hösten.

Sprangs gjorde det i alla fall och såhär var det (på ett ungefär, minnet kan ha luddats till med tiden som förflutit):

Starten tutade och vi sprattlade iväg över tidtagningsmattorna i sakta mak. Jag var både nervös och seg så efter 200m undrade min kropp om det inte var vätskepaus snart. Det var det dock inte, det var dags för hinder.

Första hindret var att klättra upp för ett nät och ner för en ställning. Viss lutning och inte speciellt tungt. Nedåtklättringen var lite hal, men allt gick väl.

Nästa hinder var att gå arm/bengång längs ett rep. Ungefär 50cm in på nämnda rep sa min kropp åt mig att det var slut på resurser.

Något nedslående då detta var nr 2 i raden av ca 40st.

Jag tog mig dock över utan att skämmas ihjäl (skämdes bara lite då resten av laget hann kallna medan de väntade på att jag skulle bli klar), trött som två trötta.

Nästa grej var att springa/klättra upp för ett berg och nånstans här började jag se stjärnor. Upp kom jag men inte heller det gick speciellt fort.

Sen skulle vi ner för samma berg (väldigt demotiverande om jag får säga det själv) och nu var det baddags!

Upp på en ställning, ner i en balja med isvatten, under (!) en tvärslå med hela huvudet och sedan hasa sig ner igen på andra sidan.

Efter denna avkylning grötade hjärnan ihop sig och därefter är de flesta hinder hopblandade i nån sorts töcken men följande saker vet jag att jag gjorde:

  • ålade i lera (flera gånger)
  • hoppade över och under kravallstaket
  • klättrade klättervägg (snarare - blev puttad och dragen upp)
  • klättrade över mur (se ovan)
  • misslyckades med ALLA armgångs-grejer (minst en var dock pga hal ställning)
  • lyckades med stock- och däckspringning
  • team-lyckades med klättrandet över drakryggen
  • joggade i sakta mak längs lerigt fält
  • ålade lite mer i lera
  • klättrade mer arm- och bengång
  • misslyckades med att ta mig upp för den GIGANTISKA avslutningsrampen
  • badade i lera (se nedan)

Jag har säkert glömt nåt, men det var på ungefär samma tema alltihop så ni kan ju föreställa er.

Första tanken (och tanken under vägen): det här ska jag ALDRIG göra om.

Andra tanken: jag måste ju klå min egen tid

Tredje tanken: om jag tränar lite mer kan det nog bli roligt också

Vi får väl se hur det blir....

2014-11-06 11:23.


Kommentarer till blogginlägget


ah, det gamla "aldrigmer"-tänket :-) Det har man ju hört talas om förr. Lycka till nästa år.
2014-11-09



:)
2014-11-10