Robert Thor

Startmilen.

Sprang startmilen eller "kosläppet" som det också kallas som första tävling i år.

Marathonprogrammet jag följer var inne i en tung träningsvecka så backpass, marathonfart och 800ingar satt i benen och kände mig rätt sliten. Men startmilen får man inte missa och det är alltid roligt med massor av klubbkompisar och support runt banan.

Uppvärmning och bra "tugg" om vem som tar rygg på vem ända tills startskottet går. Inte förivra sig utan hitta sitt eget tempo och inte dras med i tjurrusningen som brukar hålla i sig i några kilometer.

Hittar ett bra tempo och klockan visar på 4:20tempo Vid första kilometern piper klockan till med rätt långt kvar till kilometermarkeringen, felkalibrerad klocka som visar på tok för fort. Visste att den visade fel men inte så här mycket :0

Inte spränga mig i början, håller igen. Andningen indikerar att det inte går för fort. Tappar koncentrationen och tempot sjunker. FAN det är en tävling! ingen jogga runt 2 varv. Första varvet på 23:43, Bra, det är right on target.

Nu händer något ytterst ovanligt i mitt löparliv. Börjar springa om löpare. Uppför backen till kyrkan hörs ansträngande andetag och hängande huvuden omkring mig. Tänker på tekniken och att hålla en "stolt hållning" och matar på. Vanligtvis är det jag som har sprängt mig och sackar obönhörligen på sista halvan av tävlingen. Får span på en ÖAIK tröja, Check! Hittar nästa rygg att ta sikte på, Check! Passerar ett15-tal på sista varvet och det ger riktigt bra bost. Skön känsla att komma ifatt någon, lyssna på dennes andetag och lite skadeglatt konstatera att det ligger rätt nära hyperventilering för att sen glida förbi.

7km skylten, nu kan jag släppa på.

Efter Norrköpingsvägen står en stor hejarklack och de ger mycket energi. Såg dom att jag tar in på löparen framför? Mer energi, positiva tankar. Oavsett sluttid så blir det en bra dag.

Seg i skallen som vanligt vid slutet på en tävling så kan jag inte räkna ut en ev. sluttid. Under 48 blir det i alla fall. Slutspurten med härlig nedförsbacke, får span på klockan vid målgång och konstaterar att det blir PB idag :) 

47:25 putsning med 8s. Otroligt nöjd med att slå PB trots sega ben och tung träningsperiod.

Första gången med negativ splitt och det har gett mersmak. Samma positiva tankemönster som jag fick till förra året och det gör skillnad, tack Selvin för dina kloka ord/inlägg

Tack för alla hejarrop. dom gör verkligen skillnad

2014-04-06 08:42.


Kommentarer till blogginlägget