Maria S

Första skidtävlingen.

De sa att det får ta så lång tid det tar. Det är ett motionslopp. Sagt och gjort, jag anmälde mig. Det var totalt 14 deltagare anmälda och hälften i damklassen. Flera var från min skidskola för vuxna jag går på onsdagkvällar.

Föret var svårast tänkbara. Nollgradigt och nysnö. Det begrep jag ju på en gång att jag inte skulle reda ut. Parafinerade glidytorna nogsamt ändå och pillade på fästzonen dit lite nysnövalla och valla för runt nollgradigt. Klister var ju inte att tänka på. De få gånger jag försökt valla med det har ju slutat i total katastrof.

Funderar så här i efterhand om det inte skulle varit bättre att knäppa på sig ett par skateskidor och bara stakat både uppför och nedför på dem? Som det blev nu så var det noll och inget fäste över huvud taget på de vanliga jag åkte på och när jag trampade i lite extra i uppförsbackarna så blev det ifrysning. Då försvann även det lilla glidet som annars hade funnits med lite tur. Det blev som om någon hade slagit spikar genom skidan och ner i snön.

Försökte få bort den lilla ifrysning som blev i första backen och försökte sedan staka även i uppförsbackar så långt det gick. Nu var det ju så att det var långa backar och branta backar om vart annat. Fick överge den planen ett par gånger.

Till slut kom jag äntligen i mål! Otroligt nog tvåa i damklassen. En av tjejerna hade gett upp. Totalt blev det femma i hela loppet vilket orsakade viss förvirring eftersom jag visste med mig att jag bara åkt förbi en i herrklassen. Hur kunde detta gå ihop sig? Det visade sig att tre av grabbarna hade brutit.

Det händer ibland att jag blir beskylld för att vara envis. Kan väl hända att det ligger något i det. Ville ju inte avbryta min första tävling liksom. 

2014-02-23 19:30.


Kommentarer till blogginlägget