Rolf Öhlén

Hroduwulafars underbara resa genom Sverige – vecka 3 etapp 3

Jag lämnar Lund och fortsätter över den sydvästra delen av Skånska slätten där vindkraftverk har ersatt väderkvarnar. Vägen leder till Kävlinge, som kan ha växt fram vid ett vadställe över Kävlingeån.

1886 öppnades Malmö - Billeholms järnväg och Kävlinge kom att bli en viktig järnvägsknut. En av de största evakueringarna i Sveriges moderna historia ägde rum i Kävlinge april månad 1996 när 9 000 människor förflyttades efter att ett godståg med ammoniakvagnar spårat ur.

Jag fortsätter till Marieholm. Ursprungligen hette orten Sibbarp, men bytte namn till det nuvarande 1805 då storbonden Fredrik Holms efternamn och hans hustrus förnamn Marie fick bilda det nya namnet. I samband med att Eslövs-Landskrona järnväg invigdes 1865 började orten att växa. Något senare byggdes en textilfabrik på platsen, Marieholms Yllefabriks AB. Som mest hade fabriken ca 350 anställda.2002 stänga lades den ner. Då var den Sveriges näst sista textilfabrik som gjorde tyg i metervara.

En korvfabrik har också varit en av de mer betydande arbetsplatserna i Marieholm. 1865 köpte fabrikör Magnus Sundelius (1825-1902) Marieholmsgården. Sundelius startade ett färgeri intill Saxån. I Marieholm, mellan Saxån och Storgatan i höjd med Holmgatan, finns Sundelius Park, uppkallad efter Maria Sundelius.

Gästgivaregården var vida känt, det har också funnits mejeri och tegelbruket samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. På 1930 talte gick det att i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Det fanns ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc.

Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare.

Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen.

Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer.

2013-10-28 18:31.


Kommentarer till blogginlägget