Anna Karin D

5 tävlingar på 14 dagar

Jag som skulle tävla högst sporadiskt i år enligt mina funderingar i svarta januari.

Men man vet ju aldrig.
Rätt som det är händer något, och så händer något annat som en följd till det första och man drabbas av plötslig glädjeyra över livet självt och anmäler sig på allt som rör sig.
För man känner att just löpning är livet! Och att tider, kilometrar, varvtider och sådant är underordnat, bara man kan SPRINGA med en frisk kropp.
Då blir det också plötsligt väldigt roligt och spännande att tävla och inte speciellt ångestladdat längre.

Märkligt.

Så alltså, fem sinsemellan väldigt olika lopp på kort tid:

Ystadterrängen, 28/4: Platt, platt och blåsigt värre den sista halvan utmed havet. Sol och hav, nästan sommarkänsla. Glad att vara där. Glad att träffa alla trevliga människor.
Knappa sex kilometer och en klart bra känsla.

Tretusen bana, 1 maj: Nja. Ingen bra känsla här, föll in i gammalt tänk om prestationer och varvtider och annat elände. Nä, det var inte bra. Gillar nog inte många varv på bana, mitt psyke blir utmattat, panikslaget och uttråkat. Likaså benen. Får jobba med bankänslan.

Humlestafetten, 4 maj: Soligt och ROLIGT! Stafett = lagsammanhållning, utflykt, spänning, äventyr! Björnstorps damlag 2, kravlöst alltså. Min sträcka var väl inte så himla rolig i och för sig - uppför och lång asfalt, händelsefattigt värre, trögtrött kropp hade jag och varmt var det, men jag hade ju stafettpinnen att inte tappa. Vad jag däremot tappade bort på var Helenas jacka. Det skäms jag över! Pinsamt.

800 meter bana, 7 maj. En ingivelse! Oplanerat! Bara två varv! Gick över förväntan. Blev nästan chockad. Pigga ben! Lycka! Sommarkväll! Bankänslan helt rätt den här gången. Mer korta banlopp!

Och så slutligen: Lundaloppet, 11 juni. Bästa tävlingsbenen i år, stark känsla även uppför backarna. Lundaloppet är alltid fest. Utan att ta ut mig och utan prestationsångest gjorde jag en klart godkänd tid.

(Om vi nu ska snacka godkänd tid. ALLA tider ÄR godkända - av mig själv - nuförtiden. I allafall i teorin. Och väldigt snart i mitt stilla sinne också, i praktiken - det vet jag.)

Tävla sig i form...tja, det kanske kan funka? Fast nu är jag rätt trött, så det ska bli gott med sex tävlingsfria dagar.
2013-05-12 08:03.


Kommentarer till blogginlägget


Fyra av fem med superlativ. Det är väl utmärkt! Heja Anna D!
Sex dagar - det är ju en hel evighet. :-)

2013-05-12



Det *är* skoj att tävla! :-) 800 var härligt att skåda - din fart och beslutsamhet på upploppet var grym, och din inställning efter loppet helt rätt.
Humle var lika mycket en social-dag som en löpdag, och roligt hade vi! Jackan kom ju tillrätta, så ingen fara skedd där.
2013-05-12