Sandra Ehlers

MTB på riktigt

Jag har just gjort mitt livs häftigaste, roligaste och mest underbara cykelrunda.
Äntligen är min nya hardtail MTB sogsinvigd. Lättviktare, bättre komponenter än någonsin, ja, minst lika bra som den Markus har! Så fick jag känna hur det är att leka på riktigt. Smiley
Vi har cyklat på stigar västerut mot Rhen en gång tidigare, det är väldigt trevlig natur med stor variation; platta rakstäckor för hastighet, skogsstigar av olika form, vatten, lera, smala små broar mitt ute i skogen....
Förra gången hade jag min gamla tunga MTB. Det var roligt, dock störde några saker upplevelsen: Den bromsade mig, var svår att lyfta upp, framgaffeln fungerade undermåligt och jag var långsam på alla sträckor.
Men inte idag;
*På spurt över raka, fina stigar är jag t.o.m. något snabbare än Markus! Jag, som mest är uthållig och inte ett dugg explosiv. Mitt ständiga cyklande kanske har gett resultat? 40 km/h på stig, det hade jag aldrig trott om mig själv.
*Längre leriga passager: Nja, det var ju första gången med klick-skor (MTB-SPD). Men fasen vad mycket skojigare det är när cykeln kan lyftas, hoppas med, vill dit man själv vill! Den hjälper mig i stället för att stjälpa mig!
*Vatten: Denna är så lätt, så att jag vågar åka på platser jag aldrig trodde innan. Ofta är det ju bara att hoppa rätt igen om man hamnar fel. Långdoppet vid stenstranden boostade verkligen mitt självförtroende Smiley

Något annat som boostade mitt ibland klena självförtroende var att jag ramlade. Jag, som haft sådana galna knäproblem, som flera gånger har fått lära mig att gå. Livrädd att ramla, och nu har jag gjort det! Hann inte klippa ur, plötsligt låg jag med ena sidan i lerhögar och gräs med hojen i position som om jag fortfarande cyklade. Resa sig, torka av lite blod från båda knäna och knata fram till Markus för att fråga om en servett. Värre var det inte, men det var nog viktigt för min fortsatta utveckling till att bli en riktig MTB-cyklist.

Bara en slutsats kan dras av denna dag: Det ÄR skillnad på cykel och cykel. Och det ÄR värt pengarna. Till och med för en fattig student som mig. Det är Smiley.

Förresten tog nog tvätten efteråt minst en timme. Första gången jag verkligen fick känna på alla delarna Smiley

Middag ute i 20-gradig värme ända in på kvällen toppade en redan perfekt dag.
2008-05-04 21:16.


Kommentarer till blogginlägget