Anna Karin D

Dagbok från Davos, dag 3 (söndag 22/7)

Denna dag för exakt ett år sedan var vi i Norge och det regnade kopiöst. Mörkret bredde sedan ut sig över Norge även på annat sätt då en man med mycket sjuk hjärna satte sina planer i verket.

Denna dag ett år senare flödar solen över Davos och vi kan se topparna, branterna, snön. Det är overkligt vackert.

Vi tillbringar förmiddagen på Davos Idrottsplats, korta intervaller. Kanske lite udda på en plats som denna, på en resa som denna men varför inte? Femtio procent av oss på IP ( dvs Per) ska ju snart springa SM och behöver vässa formen (och varför inte på hög höjd?). Övriga femtio procent (dvs undertecknad) gillar ändå grejen med intervallöpning - mina ovana fötter tål inte vandring varje dag.

Å vilket roligt pass! Det är lite tokigt. Det är lite bara på kul. Det är mjölksyra i sällan upplevd mängd pga den tunna luften. Det är sol, det är kravlöst, det är lite på känsla, det är långt från "hem-och-storhandla/stortvätta/laga-veckomat - stressen" som är ständigt närvarande därhemma.
Vi springer, vi fotar, vi joggar hem sedan, vi sitter på balkongen och fikar.

På eftermiddagen stökar det till sig i väderleken och eftersom vi känner att benen nog kan få ta det lilla lugna ett tag - de ska ju få bekänna färg ordentligt dagen därpå - tar vi kabelbanan upp till Schatzalp. Vilket plejs!
Som att kliva in i det förgångna. Ett kurhotell från sekelskiftet (1900), ett fd sanatorium. Ligger stilla och sömnigt på bergssluttningen med makalös utsikt över dalgången. Flagnad färg i fasaden. Inredning i jugensstil. Rummen, korridorerna, den enorma matsalen i vitt. De läderinbundna banden av klassiker i biblioteket. Dammet. Schackpjäserna.
Vi ser framför oss de lungsiktiga bleka patienterna sitta där i sina rullstolar i trä med enorma hjul, filt över benen, hostande ihåligt, drickande örtdekokter. Serverade av sköterskor i stärkta dräkter.
Historiens vingslag dånar tyst mellan väggarna.

Kultur och natur samt muskelarbete i skön förening...

...kan inte tänka mig ett mer idealiskt sätt att tillbringa en semester.

På kvällen packar vi ryggsäck och matsäck (och jag packar i vanlig ordning om åtta gånger minst innan jag ger upp och tar med typ allt jag har).

För nästa dag blir Vandringsdagen med stort V!




2012-07-24 10:24.


Kommentarer till blogginlägget


Ska bli spännande att läsa om ni känner av någon prestationsförbättring tack vare höghöjdsträningen när ni kommer hem.
2012-07-25