Anna Karin D

Dagbok från Davos, dag 2 (lördag)

Dagens insikt: Det är mycket svårt att slå upp engelska uttryck i en tysk parlör.
Men det hör inte hit.

Vår plan för dagen: ta tåget sydost mot byn Monstein, för att sedan gå en ganska flack vandring åter till Davos. Fint att börja med för vandringsovana ben och syretöstande kroppar, som våra. En mjukstart.
Sa Per, och han vet vad han snackar om, för han har varit här förr. Närmare bestämt 5 ggr.

Utfall för dagen: tog istället tåget i rakt motsatt riktning mot byn Klosters. Vandring åter mot Davos, en vandring som gick upp-upp-upp-upp-u-upp! Allt annat än mjukstart.

Hur blev det så här fel? Förstod vi inte ordet "Gleis" trots parlör och allt? Nja. Det blev inte fel, det blev bara en hastig omplanering eftersom tågen inte gick i den riktning vi önskade vid den tiden vi önskade.

Det gjorde ingenting! Alls ingenting!

Dagens outfit: ryggsäck, tajts (en del riktiga vandrare tittade konstigt tyckte jag, men det struntade vi i), stabila löparskor och ryggsäck med rejäl matsäck. Regnjacka och dito byxor nedpackade. Det regnade i Davos, men inte i Klosters. Det regnade tidvis under vandringen men bara lätt och vädret blev bättre efter hand.

Startade på bygator som blev grusväg som blev slingrande stig. Slingrande stenig stig rakt upp i himlen. Längs vattenfall. Längs branter. I barrskog.
I barrskogen stod en träbäver som någon täljt och snidat ut.
Det är säkert normalt att folk snidar bävrar ur stubbar lite titt som tätt här i alperna. Absolut.

Över blöta alpängar. Orkideer i massor.
Hotfulla alpkor. Det var inte så väldigt nära, kanske typ tvåhundra meter bort, men det pinglade olycksbådande om dem.
Med kor kan man aldrig veta! De kan få de mest märkliga infall. Och snabba är de, kan göra 100m på 10,2.
Stora. Och väldigt korkade.
Dessutom vet de att jag tycker så, och därför har de ett horn i sidan (!) mot mig.
Vi (=jag, Per har ett mindre spänt förhållande till de här djuren)vandrade väldigt snabbt förbi koflocken, nästan joggtempo. Svettigt värre. Fint för de små röda blodkropparna.

Hittade fin bänk (kofri) på ca 1700 meters höjd. Kofritt och regnfritt, kunde inte bli bättre för en lugn och livgivande och rejäl fika.
Väldigt läcker omgivning, toppar med molnsjok här och där, ängar med rik flora.

Därefter följde vandringen tuffaste parti, en brant nerförbacke ner mot Davossjön. Låren fick jobba rejält här, räknar med träningsvärk modell extra-allt.

Vid sjön tog Per 13 bilder av onormalt tama och framfusiga ekorrar, som inte var av trä utan högst levande.

Trötta nöjda fötter och ben väl hemma. Trötta nöjda ben som inte ville springa kvällens begivenhet: Nachtlauf.

(Så jag nöjde mig att heja på, vilket inte var mindre spännande).

Ny dag, nya möjligheter väntar idag!






2012-07-22 09:50.


Kommentarer till blogginlägget


vackert!
2012-07-22



Fått reda på att det är ett MURMELDJUR. Ingen bäver!
2012-07-23



Udda i vilket fall som helst :-)
2012-07-23



Mycket udda! :-)
2012-07-23