Maria Andersson

Det va en fantastisk dag - ingen sol (nåja, den märktes ibland) - inget regn - knappt nån vind - många backar - goda bullar och några cyklister man kunde räkna med iaf

Herr Andersson lovade tre ggr under loppet att åka tillsammans med mej - det räckte max 2 km varje gång. Vi gick iaf i mål samtidigt och sista biten fick han faktiskt va så fin att stötta sin fru. Så det så!

Jag hade min röde vän me cykelpumpen i ryggfickan, min vite vän me hybridcykeln, några fler själar som körde tillsammans men just de två hade ja stor glädje av! Å såklart ANNA P Det va den största hjälpen - stark som en björn tror jag hon är - hon dräpte varenda backe!!! Wow! Tillslut blev det Boxholmsklungan som gjorde sällskap, det är Erik som döpte oss till det :)

Anna, Jag, Krillman och Erik - sista biten va tuff men det va bara att bita i, höll faktiskt andan i slutet av de sista backarna, blundade och grymtade - hahaha

Tog i rejält nästan hela tiden och fick den bästa uppmuntran av Krill när vi kom hem - Han va förvånad och glad över att ja kämpade som jag gjorde, han sa också (på sitt lilla egna vis) att han va imponerad över snittet! Han såg nästan generad ut när han erkände att han inte riktigt trott att det skulle gå så bra för mig I nästa andetag kom naturligtvis kommentaren att han kände sig stark o nog skulle kunnat ta ett varv till...hrmpf - nåja!!

Jag säger som Loreen - EUPHORIA!!!