Mattias Bylund

19 maj kl 05:00 Puerto Del Carmen, Lanzarote: larmet går. Idag ska Ironman Lanzarote avklaras.

Men först backar vi bandet.

Anlände på morgonen den 17 maj efter en lång resa som innebar flyg till Madrid, vidare till Gran Canaria för övernattning och sedan tidigt flyg till Lanzarote. Varför går det inga direktflyg till Lanza från Stockholm i maj? Alla flyg slutar att gå vid slutet av april. Ja, ja, framme till slut för att upptäcka att hotellet inte öppnar förrns kl 9 så får sitta utanför och vänta men passar då på att läsa lite av allt utskrivet material om tävlingen.

Iväg till Club La Santa för incheckning och där möter jag även upp med två grymma triatleter från TSOK, Pelle och Kristoffer, som jag sedan hänger med under tiden på Lanza.

Tillbaka på morgonen den 19 maj.

Kvällen innan hade jag radat upp all utrustning i soffan så det var bara att klä på sig race suit och överdragskläder samt packa ner allt inför simningen i warm up bag.

Frukost fick bestå av macka, yoghurt med müssli, banan och enervit carbo load "jelly".

Hotellet som jag valt låg väldigt bra till, ca 1 km med nedförsbacke till starten. Var klar med allt kl 05:30 så då begav jag mig av och var framme kvart i sex. Gott om tid till starten kl sju. Kittade upp cykel med flaskor, dator, gels och bars samt pumpade upp däcken (med en pump jag lyckades låna) och dubbelkollade alla muttrar och skruvar satt som de skulle (hade åkt viss del av banan i bil dagen innan och insåg att risk att cykeln skulle "skaka sönder" fanns).

På väg mot simstarten mötte jag Pelle som precis anlänt för att kitta cykeln. Vår lilla svensktrupp anslöt vid uppgången från stranden där det var våtdräkt på. Hade även lärt mig från föregående år att ha med vasselin för att smörja nacken samt öronproppar för att slippa skaka ut vattnet väl på cykeln. Tiden gick och 06:45 lyckades vi ta oss ner på stranden för en liten snabb uppvärmning i vattnet. Havet låg riktigt stilla och vattnet var väldigt klart. Jag hade tänkt ställa mig längst till höger i sub 65 gruppen (tre grupper: elit, sub 65 min och de över 65 min) för att få yttervarv för att slippa "slåss" men blev inföst längst till vänster istället utan någon som helst möjlighet att röra mig ut på högerflanken. Minuterna gick snabbt och inom kort signalerades 1 minut kvar. Den där jobbiga minuten innan allt startar och det knyter sig lite i magen, de där som sen släpper på en gång när starten gått.

Tuuuuuut! Start! Fullt race ner i vattnet. Mayhem, laxodling, folk som försökte simma över en, dra sig fram genom att greppa ben, gubbar som sparkade allt vad de hade. Väldig mycket grötigare simning än den jag upplevde i Nice men då hamnade jag ju i ytterkant. Hursomhelst simningen flöt på men trängseln höll i sig första 3/4 av första varvet. På slutet av den yttre svängen såg jag vid andning hur solen höll på att gå upp: MAGISKT! Körde 3-taktsandning hela simningen utan problem - men måste ta mig utanför komfortzonen på simningen och ta i mer, man ska inte hinna uppfatta gömda bläckfiskar under en IM simning. Kom upp ur vattnet vid varvningen på 33 min, mycket snabbare än jag förväntat vilket kändes skönt. I på nästa varv vilket var en befrielse då trängseln inte längre var den samma – simmade på utan problem och några hundra meter innan uppgång simmade en stingrocka förbi under. Andra varvet kändes komfortabelt men gick något långsammare då jag avslutade simningen på drygt 1h 8min. Kändes skönt med en snabbare simning än Nice speciellt som jag inte hunnit med lika mycket simning detta året.

T1 var väldigt långt, dvs lång sträcka att springa på stranden och vidare upp i sandbacke för att komma till cykeln. Valde att ta cykelskor i handen och springa barfota till cykeln med allt annat fixat då det inte kändes så lockande att springa på sand med cykelskorna. Total tid 5 min 24 sek vilket var något bättre än Nice där jag ödslade över 7 minuter och där sträckan på T1 var mycket kortare.

Riktigt skönt att få komma på cykeln och komma till rätta. Första kilometrarna ut ur Puerto del Carmen flöt på bra och farten låg en bra bit över 30 km/h. Började cykla om en hel del folk. På väg mot Yaiza och el Golfo samt Fire Mountains var landskapet riktigt häftigt och nedåt rullade det på hyfsat. På de partier som lutade nedåt visade sig valet av linjehoj lite fel, blev lätt omblåst av alla tempohojjar men uppför kunde jag igen sega mig förbi. Tyckte att de 9 första milen gick hyfsat bra men det var faktiskt här jag tappade all tid mot sub 6h målet på cyklingen. De följande 9 med stigningen mot Los Nieves/Haria och Mirador del Rio bet ordentligt i benen men jag tog ändå dessa på 3:04. Vinden gjorde sitt på många ställen för att hålla ner farten. Vid något parti nedför kunde jag inte hålla högre än 22km/h pga av tunga vindar. På andra partier, speciellt direkt efter Del Rio, låg farten över 60 med sidvind och ondulerade vägar – skakade rätt rejält då. Klättringarna gick hyfsat bra även om växlarna knappt räckte för vissa stigningar. Där jag förlorade mest tid var de svaga uppförsluten och överallt där det var motvind. Benen tog en del stryk av detta vilket sen visade sig på löpningen. Klart är att jag skulle haft mycket mer cykling i benen innan loppet, mer än de 114 mil varav runt 30-40 på trainer som jag samlat på mig. Inför Kalmar är det alltså klart vart fokus ska ligga. Favoritbiten på cyklingen var klart partiet vid El Golfo, Mirador del Rio och en hel del av byarna som passerades.

Sista vägen in till Puerto del Carmen gick smutt, rullade in till växlingen och ur med fötterna ur skorna i farten samt kort löpning tills cykeln snabbt togs av en funktionär och gjorde växling ok på 4.20 minuter.

Ut på första rundan om 18.66km (totalt tre varv, varav de två sista på 11,8km) där vändpunkt var bortom flygplatsen. Första 6km kändes bra och tempot låg runt 4:30 men sedan började benen och resten av kroppen att säga ifrån. Partiet förbi flygplatsen och tillbaka segades till rejält men efter ytterligare 6km lyckades jag öka på något. Det var enbart seghet i benen som drog ner farten och jag ödslade minst en minut på varje vätskestation på att gåvila - vilket självklart är riktigt dåligt (aldrig gå!) - med 5x2 stationer på första varvet och 3x2 de två sista så räknar man lätt ut att jag brände hela 20+ min på denna meningslösa aktivitet. Men benen bar hel enkelt inte och det skyller jag på dålig cykelförberedelse. Luften kändes mycket varmare än den temperatur som var i skuggan men det fanns ingen skugga på hela banan. Väldigt mycket vatten fick gå åt till att kyla ner kroppen. Började även känna av solsveda på hela kroppen (min solskyddsfaktor hade definitivt slutat verka) som adderade till det obekväma. Mittenvarvet var nog det tyngsta av alla men väl vid sista vändningen så hägrade mållinjen så då återkom en del av krafterna. Sista 5 km innan mål så ryckte jag upp mig själv och sprang hela vägen och räknade in alla med två band som jag passerade, varje sådan person var en placering bättre. Tog över 20 placeringar på denna sträcka.

Känslan att närma sig mål och korsa linjen var underbar!

Målet om sub 11h uppfylldes dock inte men underskattade cyklingen så på det hela taget är jag nöjd med genomförandet.

Splits: 1:08:38 | 5:24 | 6:19:53 | 4:20 | 3:48:16

Nu är det bara på träningen igen: 18 augusti smäller det – då ska jag vara snabbare, bra mycket snabbare

Nedan några bilder som jag hittade som illustrerar simning och cyklingen ganska bra (mer bilder här: http://www.santafotografia.com/#2557)