|
Att säga att man ska sluta och sedan börja igen är egentligen rätt så patetiskt. När man dessutom är långt ifrån elit och knappast kan räkna sig som elitmotionär är det direkt löjeväckande. Men meddelar man sitt beslut genom att skriva ett blogginlägg på ett socialt forum så har man verkligen nått botten.
Så varför väljer jag då att förnedra mig och komma krypande tillbaks till korset. Svaret är enkelt! Jag saknar tävlingarna. Allt från tävlingsnerverna innan start, kommentarerna före och efter, kampen under racet och inte minst den sköna men smärtsamma känslan när man plockat ut precis allt.
Jag har inte funderat så mycket på tider och mål och mina ambitioner är inte att springa 15mil i veckan och krossa mina pers utan tanken är snarare att träna måttligt och springa lite tävlingar utan att känna någon press att prestera några tider eller ta några topplaceringar.
Det finns dock ett undantag. Jag ska spöa KB på veteranernas inomhus-SM i Sunnahallen. Den längsta distansen är dessvärre 3000m där KB har det överlägsna perset 9,27 mot mina 9,44 och där jag i mitt enda lopp på distansen fick se mig varvad av en tredjedel av fältet. Efter dagens pass där jag maxade 3000m på 10,55 visar att jag har mycket jobb framför mig. Skulle tippa att det kommer behövas en tid runt 9,30-9,35 men "underdog" som jag är så har jag allt att vinna.
Så frågan är nu bara om KB antar utmaningen?
Comeback!!
2012-05-10 23:46.
|