|
Frankrike våren 2012? Några nappar, fler följer, snön kommer och går. Frukost med halvöppna ögon och Fredrik i taxin som väntar på vändplanen. Bromma flygplats, Roger och Eva dyker upp. Cabin crew, disarm slides, crosscheck and report please. De olika trädarterna växer i symmetriska dungar noterar jag när flight SN2310 siktar Bryssels landningsraka. Tidig lunch på Quick – Tja Kristian! – och upp igen. Hav under skrovet och ny inflygning i sikte. Generös värme. Rullbandet levererar. Passerar spegelglasen. Tycker de sig kanske se kokainet jag tvångsfantiserar om att jag har i min väska? Bland hundra taxibilar, en med fem passagerarsäten. Cannes, 3 rue Hoche, Hôtel PLM, s’il vous plaît. Men hur i helvete kör du!? tänker jag och pratar muntert med chauffören som spelar motorvägsmacho med våra liv som insats. Chambre 25. Ljust och fräscht och IKEA-certifierat. Fredag eftermiddag. Tidsöverskott inför träffen med övriga. Jag, Fredrik och Kristian går mot det blå. Naket på stranden (inte vi alltså) och stek royal längs marinans kajer (inte vi alltså). En ur yachternas besättningspersonal våttorkar en luftmadrass och jag frammanar inre bilder av bruna lemmar marinerade i sololja och förmögenhetssvett, eventuellt en och annan guldkedja, eventuellt ett och annat trutigt botoxleende. Vi möter två uteliggare som går klädda i 365 uteblivna tvättdagar. Var gick det fel längs deras livsaxel? Verkar bli en uthållighetshelg i trakten. Dukat för triathlontävling invid hamnen. 1 km simning, 100 km cykling och 10 km löpning, och trots att det återstår ett och ett halvt dygn till simstart, då även vi ska springa vårt traillopp, då även Nice Halvmarathon går, så spinner speakern på högvarv. Vi lockas att ta en runda bland prylstånden och det vill sig aldrig bättre i sådana lägen än att man tror sig (spelar svår) ha behov av något nytt. Solglasögon och vadkomprimerare. Ekoï, franskt märke. Det är ju liksom sånt man suktar efter. Prylar du inte hittar på Intersport eller City Gross. Hade nog köpt ekoïtandkräm för triatleter om det var det enda som salufördes. Körde inte du Pepsodent? Nä fö’ fan! Ekoï. Det enda som funkar efter fem timmar i sadeln.
Resterande text och en uppsjö bilder på:
http://www.bonjourtrail.se/?p=4065
2012-05-10 00:38.
|
