Viktor Winterglöd

För bilder och video:
http://www.bonjourtrail.se/?p=4032

Och låta tankarna vandra, efter en fullbordad helg med löpning och purfärska möten. Tänkte bli lite fragmentarisk en knapp vecka före 52 hårt sammanhållna kilometer under, vad jag hoppas, en svenskfriande fransk medelhavssol. Så här följer bitar och delar från de senaste 72 timmarna.

Vad är väl livet annat än en räcka regelbundna himlakroppsrotationer? Jo, allt det man finner värt att leva för och är du återkommande läsare på bonjourtrail.se så vet du att jag just här, i detta lilla biflöde till det världsomspännande digitala infromations- och upplevelsedeltat, inte sätter surdegsbak i första rummet. Nej, här snävar vi i grunden in, för att från löparens horisont omfamna allt som hör tvåstegandet till. Och det är inte lite det, för vad kan man inte få uppleva i samband med löpning och snack om löpning? Bara en fundering.

I fredags var jag ute i Frösunda vik här i Stockholm, för att träffa andra som nätskriver om traillöpning och för att stifta bekantskap med ett antal hårdsatsande atleter (som också plitar ner sin beskärda del av rader, men som förmodligen lägger störst krut på att göra sina konkurrenter till stumma kollin av fleromättad mjölksyra), såsom Emelie Forsberg, Andreas Svanebo, Petra Kindlund och Jonatan Thoresson. Bland oss bloggare spanades Mikael Björk (som jag hade äran att erbjuda husrum i utbyte mot att jag fick lära känna en skön personlighet), Camilla Ringström, Anders Svärd, Ellinor Björk och Miranda Kvist.

Värdar för träffen: Salomon, med Amer Sports (finska ägare av Salomon, Suunto, Atomic med flera märken) on the turntables. Salomon Trail Tour ligger i laddningsröret (eller fyrades ju av i samband med lördagens SpringCross i Stockholm), därav av denna symbiotiska sammankomst där alla gav och tog av den entusiasm som prylar och tävlingsplaner föder. Crilla från Amer Sports höll ett patenterat inspirationstal på temat Salomon och företagets planer inför framtiden: att fortsätta leverera bra produkter och därtill en livsstil, eller snarare ett förhållningssätt till sportandet under den klarblå, som bygger på upptäckarglädje, kicksökeri och ett självförverkligande av prestationsjaget. På ett sätt inga unika tankar, många andra outdoorföretag skulle nog sätta sin signatur under samma programförklaring, men Salomon har hittat det framgångsrika receptet som ger dem oklanderlig trovärdighet. Varumärket är starkt och uthålligt och traditionen har bäddat för dess position på världsmarknaden.

Vad tycker jag om Salomons prylar då, efter det att showroomet släckts och allt har sagts?

På skofronten levererar de ett antal roliga skor och det är väl framför allt de rena terrängmodellerna som tilltalar mig, som Speedcross och Fellcross. Det nya segmentet av door to trail-skor består av kompromissprodukter som förhoppningsvis kan tilltala en och annan, men jag tycker det blir något av en halvmesyr. Som landsvägssko betraktad är till exempel XR Mission en traktor (med släta däck) på 70-väg och då den når terrängen saknar den det driv som ovan nämnda ”crossare” har. Men som försäljningsargument till den trevande motionären funkar nog tanken om en sko som kan göra lite av allt, ganska bra. Min lätt avoga inställning till trots så tycker jag att XR Crossmax, som även den är en så kallad door to trail, är en ypperlig sko för ultradistanser längs torra stigar och över greppiga berghällar. Den erbjuder en sula att mata trötta och sluggiga steg med. Rekommenderas. För övrigt anser jag att S-Wind Inca är något av det snyggaste som limmats ihop i modern tid. Om ens högstadieelever någonsin bryr sig om att berömma lärarens yttre så vet man att looken levererar och mina Incas ger mig helt klart grundskoleexistensberättigande och på sikt kanske även högre lön. Konstigare saker har inträffat.

När det gäller konfektionsbiten så har jag en alltför svältfödd garderob för att kunna säga de rättvisande orden om Salomons kläder. Men att kompressionprodukter i stort hjälper hållningen och blodflödet på traven, är väl tankar att komplettera med bålstabilitetsträning och vässat VO2Max. Men mina ögon gillar det de ser i form av design och färgsättning. Det är för övrigt det som enligt mig är ett av Salomons signum; snygg design.

Men vänta, där är mer! Om du köper en Abdominizer inom 10 minuter… Stickspår. Visst älskar du också reklaminslag om träningsredskapen gud glömde?

Nä, det jag skulle säga är att Salomon har en produkt som saknar konkurrens för tillfället, och det är den slimmade ”ryggsäcken” Advanced Skin S-lab 5 Set. Har tidigare ägnat ett inlägg åt den och lämnar det vi det. Vid det här laget måste jag nog balansera upp dagens text genom att poängtera att det finns många fina företag där ute som gör förstklassiga prylar åt kräsna traillöpare. Som Chiquita till exempel.

I alla fall. Vi tog en liten runda i Hagaparken också. Salomonhardcores som Erik Ahlström (jag gillar din evigt avslappnade stil), trailteamare som Petra Kindlund och vi bloggare av varierande längd och frisyr. Och vi nådde Haga Slott aka Estelle in the palace to be, strök längs de höga staketen och skådade på avstånd en barnvagn och tre oidentifierade personer i dess direkta närhet. På den kungliga sidan märk väl. Insändare till Damernas Värld på den. En viss känsla av segregation, eller snarare reservatstänkande, infann sig och vi häpnade inför alla de insynsskydd som satts upp för att hålla teleobjektiven stångna. Stora kamouflagenät hängde likt groteska gardiner i terrängen innanför järnringen. Ska det vara så!

Jag sprang i lördags också (liksom huvuddelen av alla från frösundasittningen). Ovan nämnda SpringCross, 6 km. 24:39 för den som vill tillskriva mig ett flytande värde. Barnsligt roligt att springa så att leran yr! Big up till Salomon Trail Team som radade upp pallkröningar. Djupaste respekt till Fredrik Holmgren som sprang som bilden bjuder. Och det får avsluta dagens sändningar.