|
Prolog
=======
Som vanligt kom jag igång med vinterträningen bra och i slutet av januari kände jag mig stark. Men sedan kom problemen, först VAB-ruari med en egen segdragen influensa, sedan mkt jobb under en period i mars. Bara 3-4 veckor innan maran kändes det som det skulle bli en ren turistmara. Helt ville jag dock inte ge upp utan bestämde mig för att testa ett lite nytt upplägg med väldigt mycket marafart, där marafarten nu sattes till 4.10-4.15/km givetvis för att om möjligt komma under 3h. Detta upplägg var nytt, inspirerande, tidseffektivt och, som jag tror mig kunna fastslå, framgångsrikt.
Givetvis hade jag inte tid med någon lång nedtrappningsperiod. Långa nedtrappningsperioder har aldrig riktigt varit bra för mig, så det kändes inte särskilt riskabelt att köra hög mängd, varav mkt marafart en bit in i sista veckan före maran.
Ett par dars vila gav också direkt effekt, benen kändes buslätta sista halva veckan och jag hade nu på känn att 3h nog var rätt realistiskt.
Resan till Paris, den åttonde i rad, gjordes med 7 medresenärer, varav 6 rena supportrar och en medlöpare. På start var det ca 4 grader, vilket kändes kanonbra för mig. Det som oroade var blåsten som skulle ligga snett och rakt emot den andra halvan av loppet.
KM 0-5 (19:47)
==============
Idag tog det lite längre till startlinjen än det brukar, 11 sekunder. Kom snabbt in i avslappnad löpning och när man svängde in på Rue Rivoli efter 1.5km och slapp kullerstenen kändes det som att någon gav mig extra tryck, det flöt nu fantastiskt lätt. Det var medvind och trots att jag slappnade av trillade kilometrarna på strax under 4/km. Kände redan här att det nog skulle bli en bra dag, en riktig krash kändes osannolik.
KM 5-10 (19:54 - 39:41)
=======================
Fortsatt flyt, sprang ett par kilometer med DR och vi båda fascinerades av hur lätt det gick. Lät dock honom dra iväg när kilometrarna hamnade för långt under 4. Fick lite support vid 8. In i Vincennesskogen fascinerades jag av hur lättlöpt banan hade känts, till skillnad från ifjol när jag efter magsjuka på natten upplevde första milen som småknixig.
KM 10-15 (20:01 - 59:42)
=======================
Löpning genom skogen och jag försökte nu ta det försiktigt för att inte förivra mig, dessutom är det några små backar i detta parti tillsammans med de första partierna av motvind. Den första gelen som jag tagit vid 10 kändes tydligt efter ca 10 minuter och jag fick en skjuts.
KM 15-20 (19:42 - 1:19:22)
=======================
När det nu började bli motvind ville jag inte ligga själv så jag koncentrerade mig på att finna ryggar. Dette i kombination med gel-efftekten och allmänt flyt gjorde att det gick lite väl fort. Jag kände nog detta men som sagt, vägade inte riktigt hålla mitt eget tempo i detta parti.
KM 20-25 (20:30 - 1:39:52)
=======================
Passerade supporten vid drygt 20, gav tummen upp och seglade vidare mot halvan som passerades på 1.23:56. Nu började det kännas lite och medveten om hur jag ofta haft tungt utefter Seine-stranden i partiet 25-30, där nu dessutom motvind väntade så slog jag medvetet av på takten lite. Huvudmålet på 3h kändes redan nu ganska säkert, det enda som oroade var om motvinden skulle börja kännas mer.
KM 25-30 (20:45 - 2:00:37)
=======================
Partiet efter Seinestranden gick bättre än vanligt. Inga riktiga svackor och farten var fortfarande bra mycket under målfarten för hela loppet. Passeringen 30 var faktiskt den snabbaste jag haft i Paris vad jag kan minnas, har ofta öppnat hårdare men då tappat redan innan 30. Med denna vetskap och den fortsatt positiva känslan i kroppen var nu 3h mer eller mindre säkert.
KM 30-35 (21:29 - 2:22:06)
=======================
Blev nog lite defensiv nu. Var nöjd med att ha 3h under kontroll och vågade inte riktigt plåga mig. Gelen vid 30 verkade precis som de tidigare 3 gelarna, men effekten blev nog ganska kort. Vinden var nu rakt emot ett tag men det funkade ganska bra och var en anledning att hålla ryggar och därmed inte släppa för mycket.
KM 35-40 (21:54 - 2:44:00)
==========================
En extra supportstation, inklusive en gel vid 36 var upplyftande. Nu var det bara att sikta mot målet. Började förstå att 2.55 var inom räckhåll och det gav lite vilja att inte tappa för mycket.
KM 40-42.2 (9:24 - 2.53.24)
==========================
41a kilometern blev den långsammaste på 4.29 men sedan tog jag i och körde progressivt in i mål och strax innan upploppet, efter att ha gjort en segergest mot supportrarna insåg jag att millenieperset, som jag inte hade riktigt koll på kanske var i farozonen så jag lade på min utan jämförelse snabbaste spurt på mina 17 maror, sista 195 på 44s.
Epilog
=========
Efter lite grävande inser jag att millenieperset från 2005 missades med 5 sekunder (nettotidsmässigt, bruttomässigt är det milleniepers med 1 minut). Jag trodde inte alls att detta resultat fanns i kroppen, även om det hade känts bra sista veckan. Samtidigt går det inte att låta bli att fundera vad som kunde hänt ifjol om jag inte blivit magsjuk. Tvåmilapassen gick då 3-4 minuter snabbare än i år med ungefär jämförbar ansträngning.
Men det ger såklart blodad tand. Efter lite vila är det nu fullt blås mot Stockholm, med mycket marafart, och kort nedtrappning (det är min melodi tills vidare). Målet är att där slå millenieperset om förhållandena är OK.
2012-04-23 23:04.
|
