Japp, så är det. Dock beror detta beslut inte på halvtaskig form, en vinter fylld med sjukdomar och snö eller brist på motivation - utan på att jag dagen för loppet befinner mig i..........................Leicester!
Så är det någon som vill köpa min startplats så kan jag nog vara behjälplig. Jag lovar att pengarna kommer användas på ett förståndigt sätt - jag kommer så klart köpa öl för vartenda öre, i just Leicester.
Första veckan tillbaka i stan, efter två månaders deportering under praktik, och det känns som man börjar komma tillbaka i gängorna. I måndags sprang jag ett lite längre distanspass, triggad av vårväder och grym musik, och det kändes SKÖNT! Jag älskar att åka längdskidor och har i vinter passat på att riktigt njuta av våra kanonfina spår här i norr. Gudarna ska veta att det inte varit särskilt bra förutsättningar för löpning under vintern....men nu är våren på väg och med den löpningen.
Igår var det dags att återknyta kontakten med sjukhusgymmet och det kändes bra. Idag känns det inte riktigt lika bra, hela överkroppen vrålar "AJ!" och dagens träning blev således en lugn tur på löpbandet. Löpband är väl inte det som får mig allra mest exalterad, men det har sin charm på något vis....det som tilltalar mig mest är att synka löpning på band med minnen till musik, dvs att lyssna på låtar som betyder något särskilt för mig och tillåter mig att drömma mig bort. Dessa låtar och minnen är vad jag sysselsatte mig med på bandet idag:
http://www.youtube.com/watch?v=fmfFmxJhtxUJohn McClure, aka the Reverend, blev min nya bästa vän i november då han under en spelning i Union Chapel, Islington, London gav mig en flaska vodka
http://www.youtube.com/watch?v=Pd_p1A7WVNsEtt av min tonårstids viktigaste band, och just denna låt triggade väldigt mycket gåshud under 2008 års Where The Action Is.
http://www.youtube.com/watch?v=zhgcl8rqIUEJag är inte mycket för dansmusik, men detta aussie band är ett av undantagen. Bästa minnet kopplat till The Presets var när jag och min kompis Debs (som är australiensisk) lyckades gå vilse i Elephant and Castles tunnelbanestation och MISSADE en konsert med just The Presets.....!
http://www.youtube.com/watch?v=f9GH-yvPHSYDen här kvalificerar på den här listan på grund av att jag just idag kom ihåg just hur bra jag tycker den här låten är!
Jag älskar våren, och idag hade vi en fin vårvinterdag här i urskogen - 4 plusgrader i skuggan och solsken från klarblå himmel. Dagen ägnades åt att titta på altanen och dricka kaffe, så det blev ingen träning förrrän efter skidskyttet, vilket för övrigt var riktigt njutbart idag! Porblemet med sådana här fina dagar är bara att det på kvällssidan fryser åt....så även ikväll! Spåren var hårda och fina, men även lite väl glatta - så pass glatta att det var jobbigare att åka nedför än uppför! Den som känner mig vet att jag inte är så imponerad av utförslöpor ens när det går trögt i spåret, så kvällens pass var lätt ångestfyllt till en början. Efter några backar märkte jag dock att jag inte alls är särskilt osäker i utförslöporna längre, utan att jag nuförtiden återfått lite av forna dagars balans. Kors i taket - och nog flög det bra, jag tror jag kapade 10 minuter rakt av sådär!
Medan jag susade fram tyckte jag det var lämpligt med lite ljud i lurarna:
http://www.youtube.com/watch?v=QU6va4onRf8Franz <3 Dansant, underfundigt och alltid med glimten i ögat!
http://www.youtube.com/watch?v=1uYWYWPc9HUDet är aldrig fel med lite Radiohead.
http://www.youtube.com/watch?v=xhGnuHuD5FcHelt fantastisk cover. The Raconteurs är ett band som man bara inte får missa.
http://www.youtube.com/watch?v=1JSBhI_0at0Jag avslutar som min kompis Claire avslutar sina mail, med ett "Now TESTIFY! *dun dun dun dun*" Klass!
Idag hade jag vad jag kaller en blackout under träningen. Det innebär att man börjar passet och det går så jäkla bra att man helt plötsligt har avslutat det utan att man tänkt en enda aktiv tanke. Visst, det har säkert flugit ett par funderingar hit och dit under tiden man svettats och stånkat, men på det stora hela kan man inte komma ihåg vad man haft i huvudet. För mig är det livskvalitet, då jag under resten av dygnet tänker dubbelt så många tankar än vad som är rekommenderat av Livsmedelsverket. Eller Socialstyrelsen.
En minusgrad, tre meter breda och hårda fristilsspår och helt ensam i spåret under en stjärnklar himmel.....sådana här kvällar älskar jag urskogen!
http://www.youtube.com/watch?v=KeNKtDsBSeYJag skulle vilja se det Muse fan som inte haft minst ett sammanbrott till tonerna av denna sång. Nästan för bra för att vara sant - men så är det ju Muse också!
http://www.youtube.com/watch?v=XOxQmkLifvQJosh Homme <3 En av mina favorit QOTSA låtar...och i just denna video tycker jag ni ska hålla utkik efter en viss engelsman!
http://www.youtube.com/watch?v=6tKPhiV0cCQI min värld finns det två band som står ut lite extra...Muse och så denna grupp. Helt fantastiskt live band, den människa som kan stå stilla när de spelar finns nog inte. Om två veckor är jag i Royal Albert Hall och avnjuter klasslåtar som denna!
http://www.youtube.com/watch?v=OvK_X0ktouAJag tror inte denna behöver en kommentar - det är ju Jimi!
Jag vet inte hur pass bra svenska det blev där i rubriken, men för en gångs skull låter jag det gå.
Alla upplever vi monotoni någon gång i livet, även när vi gör saker vi gillar. Jag är en sådan som uppskattar monotoni, gillar att låta huvudet bli alldeles blankt och låta kroppen bara 'mata på'. Idag var det en sådan träningsdag, då jag körde rodd-/trappmaskin. Att monotoni är karaktärsdanande är jag alldeles övertygad om, vi måste alla lära oss leva med och i den och inte alltid förvänta oss att livet ständigt ska bjuda på överraskiningar eller ta oväntade vändningar. Monotoni behöver inte vara tråkigt, det kan vara en befrielse och ett sätt att nollställa en överladdad hjärna. Just så använde jag idag monotonin, till tonerna av:
http://www.youtube.com/watch?v=GNIXPQoz0s0Englands bäst bevarade hemlighet?! Tyvärr tror jag det kan vara fallet med detta fantastiska band. Denna från den senaste skivan The Seldom Seen Kid.
http://www.youtube.com/watch?v=HaEyqc40xtYMörkt, suggestivt och otroligt vackert - som alltid när det gäller Interpol.
http://www.youtube.com/watch?v=DVY0jnEQ9N4Ja, de är (äntligen) tillbaka - och jag är en av dem som kommer stå längst fram vid Pyramid Stage under Glastonbury 2009! Det är som de säger, gammal kärlek rostar aldrig ....!
När jag var liten hade jag ett privat skatespår. Varje höst fixade min kära far ett 500 meter långt spår runt lägdorna bredvid vårt hus. Då jag var en hängiven Piggepoäng-samlare och indoktrinerad skidåkare ägnade eftermiddagarna i skolan åt att drömma om den stundande skidåkningen, vilket gjorde min lågstadielärare monstruöst frusterarad. Jag hade redan efter två veckor i ettan deklarerat mitt missnöje med att behöva gå i skolan, vilket antagligen inte minskade hennes frustration. Väl hemkommen från det fängelset som kallas skola så åkte pjäxorna på, Fischer-skidorna togs fram (jag är och har altid varit extremt märkestrogen när det gäller längdskidor) och Josse förvandlades till Jelena Välbe, medan andra flickor mimade framför spegeln till Abba (jag spelade mest luftgitarr framför spegeln, då jag var mer förtjust i Jimi Hendrix än tuggummipop redan i ung ålder). Varv på varv tillryggalade jag och gudarna ska veta att jag tog många VM-guld under mina timmar i spåret. Under dessa vintrar fanns en brinnande längtan att åka skidor och helgerna spenderades på skidtävlingar över hela mellersta Norrland. Några år senare kom lite andra problem med i bilden och skidorna blev lite för ångestfyllda för att användas frekvent. I vuxen ålder har skidgldjen kommit tillbaka, men det var inte förrän igår kväll, under ett riktigt bra skate-pass, som jag kände den där brinnande längtan att åka skidor igen. Igår hade jag kunnat åka hur länge som helst, det var bara jag, skidorna, elljusspåret och en känsa av att ha hittat hem igen - och det, mina vänner, händer banne mig inte varje torsdag!
INGET pass är komplett utan musik och just idag, under ytterligare ett bra pass, var det dessa låtar som utmärkte sig mest:
http://www.youtube.com/watch?v=oKh_MKVtieEEtt av mina favoritband, som inte har spelat i Sverige sedan '04 i dagsläget har en lucka i sitt spelschema när Where The Action Is går av stapeln i Stockholm....Kom ihåg var ni hörde det först

Just denna pärla är öppningsspåret på det helt briljanta albumet Aha Shake Heartbreak!
http://www.youtube.com/watch?v=WUzYI3H_fJ8Dess Londongrabbar släppte just sin debutskiva, som är helt fantastisk - do not miss!
http://www.youtube.com/watch?v=bPg8H3adlaMBröderna Gallagher <3 Jag tror faktiskt aldrig att det funnits en bättre låt att inleda just en rockkonsert med, och denna älskar jag att träna till just för att den får mig att känna mig som just en 'rock n' roll star'
http://www.youtube.com/watch?v=CPXouESvNiUKommentarer är nästan överflödiga för denna, BRMC gör en aldrig besviken.
Så kan man beskriva dagens pass - nysnö, motvind och seeeeg Josse. Tänk er en Heffaklump på skidor och voila, där har ni en perfekt beskrivning av mig idag. Vissa dagar känner man redan de 100 första metrarna att "idag är det inte min dag". Iband kan man då kämpa sig igenom den väggen och på andra sidan finna lite mer ork, men det kunde inte jag idag. Nya friska tag imorgon, eller ikväll om jag känner mig hågad. Gårdagens pass däremot, det var hyfsat. Visst, kände mig lite sliten efter veckan men kunde andå hålla ihop det hela.
Dagens positiva var att jag hade bra musik i lurarna, exempelvis:
http://www.youtube.com/watch?v=nEjlGJpJXU0Helt fantastiskt uppträdande som avslutas på klassiskt Bellamy manér - med ett enkelt 'Cheers'
http://www.youtube.com/watch?v=36JKpTteiSwDom Howard at his best!
Det finns inget band som Muse. Trufax!
Alla som känner mig vet att jag har en hjälte, förutom de tre killarna från Teignmouth, och det är Ole Einar Björndalen. Helt fantastisk idrotsman, som aldrig slutar imponera. Jag vill minnas att jag någon gång i denna blogg skrev att "jag vill åka skidor som Ole Einar Björndalen" och det stämmer fortfarande. Tyvärr är det väl så att jag mer liknar en Heffaklump på skidor, än vad jag liknar Ole Einar men man måste ju ha något att sträva mot, och någon att inspireras av.
Denna vinter har det varit lite si så där med träningen. Dels har vi haft en riktig vinter (dvs rejält kallt och rejält med snö) för första gången på flera år och dels har jag,för ovanlighetens skull, varit sjuk ett flertal gånger. Vi får se hur det går med eventuella lopp - känns kroppen bra så kanske det blir några. Känns det mindre bra så fortsätter jag med min feel good träning och väntar på formen. För ett år sedan hade jag inte haft den här avslappnade inställningen till min träning - då var jag fortfarande kvar i min militäriska värld, oavsett vad jag försökte intala mig själv - men i år så tränar jag enbart för att det är kul.
Idag tänker jag åka längdskidor igen. Just nu är det -14C, klarblå himmel och strålande sol. Sånt gillar vi. Vi gillar även detta:
http://www.youtube.com/watch?v=0hZ5b6PxqJMhttp://www.youtube.com/watch?v=TEzmU7YSXJshttp://www.youtube.com/watch?v=g2Q0YEb7k6QInte att förglömma:
http://www.youtube.com/watch?v=XGjDsVPV6VIOch ja, i detta ögonblick har Björndalen just säkrat sitt andra VM-gild detta VM. Inspirerande var ordet!
Jag vet, det är några dagar sedan 2008 lämnade budkaveln till 2009 men jag kände att det behövdes lite distans till året som sådant för att kunna sammanfatta det. 2008 var året jag gjorde alla de där sakerna som jag varit för sjuk/för feg/för fattig/för lat för att göra tidigare. Det var också året då jag fann mig själv och började leva. Alla kommer till vissa vägskäl i livet, alla stöter på svårigheter - det intressanta är hur vi hanterar dessa vägskäl och svårigheter.
Så, om jag ska sammanfatta 2008, hur ska jag då göra det? Med tider, antal löpta kilometrar, vikter hit och dit eller vad? Nej, för allt det där är i själva verket oviktigt för mig. Det som gjort störst avtryck på mig, träningsmässigt, är de där små sakerna som hände på de där vanliga dagarna, även om det så klart var häftigt att korsa mållinjen i mitt första marathon.
2008 var året då jag insåg VAD som är viktigast för mig och nej, trots att jag skiver detta på en träningssajt, så är det inte något som handlar om träning. Jag har träffat de mest fantastiska människor till tonerna av av låtarna nedan. Det var även denna kväll jag för första gången träffade mig själv och insåg vad jag egentligen värdesätter.
http://uk.youtube.com/watch?v=7EcmDw8WK0Mhttp://uk.youtube.com/watch?v=2Zzpw8hDmIUMen, allt detta betyder inte att jag inte älskar att träna. För det gör jag. Helst med riktigt bra musik i öronen