Det börjar nästan bli lite tradition att jag springer dit, tar xtremeslingans 15km och sen hem igen. Jag tror jag börjat lära mig hantera löpning i terräng lite bättre, det är förmodligen största anledningen till varför jag kapat så mycket tid på löpningen där. Snart är jag hemma på under 3 timmar därifrån
Det är ganska smart att låta Ursviks alla rötter och stenar fostra mina ostyriga fötter. Jag har ju så lågt löpsteg att det är opraktiskt ibland, men Ursvik är inte förlåtande. Om jag inte lyfter på fötterna kommer jag att märka det. 4 gånger höll jag på att slå på snäckan idag, det är nästan en halvering
Jag tror att jag kommer att lära mig lyfta fötterna och trippa lättare så småningom. Ursvik kommer att lära mig
Jag sprang ännu fortare idag, och det var först när jag passerade 3km som jag började övertalningskampanjen att fortsätta öka. Det var då klockan noterade att jag nu sprang fortare än 6:00/km. Det var där jag började förklara för mig själv att hade jag inte vetat hur fort det gick hade jag inte blivit så påverkad av det.
Fjärde kilometern gick ännu fortare vilket jag påpekade för mig själv bara betydde att det fanns en växel kvar. Jag tvekade inte heller att poängtera att jag fortfarande låg mitt i tröskelpulszonen, en pulszon jag borde kunna hålla mig i ganska länge. Femte och sista kilometern gick väldigt fort, och nu kunde jag inte längre övertyga mig om att det fanns en växel till. Nu var det plattan i mattan, kör så det ryker hela vägen och pulsen fortsatte att stiga.
Nerjoggen blev låååångsam idag, och den avslutrande backen hemmavid kändes för ovanlighetens skull väldigt lång.
1km 6:32/km (131/146)
2km 6:09/km (156/161)
3km 5:49/km (166/169)
4km 5:40/km (169/172)
5km 5:36/km (172/176)
6km 6:58/km (147/176 nerjogg)
7km 7:19/km (156/161 nerjogg)
Sprang till Sundbybergs IP och långpassjoggade med Kristina, Lena och Peter. Suverän värmeträning att tuffa runt på en varm idrottsplats, vi hade en depå med vätska och godis som vi kunde stoppa i när vi ville. Ett tag bjöds det fotbollsunderhållning också på planen bredvid. Jag tror Sumpan vann, de såg gladast ut iaf
Jag är helt ovan vid att springa med rygga. Dessutom har jag tappat så mycket vikt att jag inte längre kan ha den, när alla remmar är spända fattas det flera centimeter i midjan för att den ska sitta stadigt.
Vätskebältet har jag fått köpa nytt eftersom det gamla inte längre hade någon resår att tala om. Inte heller det satt bra i midjan längre och flaskorna skuttade ur.
Nu har jag nött hål i mina Puma-skor dessutom, i hälkappan. Dämpningen är helt ok fortfarande så jag ska se om jag inte kan livrädda dem, men det var då attans...
På kort tid radar utgifterna ut sig - vätskebälte, rygga, skor... vem sa att löpning är billigt?
Solen strålar idag med. Jag känner hur det rycker i benen, de vill ut och springa i solen, så där väldigt många soldagar har vi ju inte att man kan slösa bort dem hur som helst. Jag sitter verkligen och debatterar med mig själv om huruvida jag ska ta en lugn jogg i solskenet, kanske bara en liten och bara sakta.
Men till och med i min bok är nästan 65km på 5 dagar mycket löpning även om det är uppdelat på flera pass och några av dem väldigt lugna. Imorgon är det dessutom dags för ett nytt socialt pass på idrottsplatsen och förra gången blev det 19km av bara farten medan vi pladdrade och joggade. Jag får förutsätta att det blir likadant imorgon. Om jag skulle göra som jag vill skulle det riskera att bli nära 10 mil på 7 dagar, utan vila. Tossigt.
Fast jag är grymt sugen!
Efter en härlig påsklunch i solskenet tillsammans med familj och släkt tog jag chansen och joggade hem. Sträckan var förvisso bara lite över 8km, men majoriteten av vägen badade i sol så det blev lite värmeträning på kuppen. Det var rackarn så varmt det blir när solen ligeer på.
Det var kanonskönt att stuffa runt i solen i alla fall och jogga stelheten ur baken. Får väl se hur länge det håller sig mjukt och icke-stelt nu
Tuffade iväg till Ursvik, körde Xtreme och sen hem igen. Slog fjolårets bästatid på rundan med 7 minuter. Med mindre vatten med mig dessutom (2 av 4 flaskor hoppade av). Fast jag har nog sällan varit så här törstig, det är 16 grader i skuggan och strålande sol. I de mer skogsbeklädda delarna av Ursvik dessutom kvavt och vindstilla.
Ursvik är beklätt med rötter, kottar och stenar lite överallt som vanligt. Men det var förvånansvärt torrt, bara några få sankmarker som ganska lätt gick att undvika. Backarna i Ursvik är rena rama mordet för bakdelen däremot, jäklar så trött i aktern jag är nu!!!
Men jag är väldigt nöjd, det känns som att jag blivit lite starkare och lite tuffare faktiskt. En lite bättre löpare än förra året, kanske också lite mer rutinerad.
Så himla roligt att tuffa runt i solen idag, först till Spånga IP och sen runt på idrottsplatsen och coacha yngsta dottern så hon inte jagade iväg för fort. När hon blir varm har hon ett naturligt fin löpsteg, när hon kommer ihåg att hålla upp överkroppen och slutar kura ihop sig.
Sammanlagt sprang tösabiten över 5,5km och det är inte illa dagen efter att man sprungit 6,5km i kuperad terräng
Somliga har begåvning helt enkelt
Bogserade runt en mycket motvillig tonåring som envisades med att tro att hon inte kan, inte orkar springa 5km. När jag kommenterade att vi hade joggat/gått 6,5 såg unga damen helt perplex ut, och sken upp som en liten sol. Tänk så fort spurten gick sen. Hon avslutade i stor stil med ett riktigt fint löpsteg och schvung i steget.
Tänk vad man kan när man börjar tro på sig själv.
Självklart passade jag på att testa de nya kläderna och de satt jätteskönt. Jag är redan kanonförtjust i dem!
När vi kom hem grillade vi vaderna på barnen med TENS-maskinen. Jag har aldrig hört två tjejer skratta så mycket! Det kittlades tydligen något kopiöst enligt dem
Nu har jag hunnit hämta träningskläderna jag beställde från Startfitness, och nog tycker jag att jag är rätt fin ändå?
Ska förståss testa dem på ett långpass först, men vore det inte en bra mundering på t ex GöteborgsVarvet eller Stockholm Marathon?
köpt här:
http://www.startfitness.co.uk/prodtype.asp?SUP_ID=0&...
Idag joggade jag till Sundbyberg, det ligger en bit bort men jag skulle springa med ett gäng andra löpare och sånt kan vara kul om det är lite inofficiellt så där. Det blev 6km sammanlagt för att ta sig dit, och sen 6km hem igen och det hade varit ett bra pass vilken dag som helst med tanke på den där gräsliga backen vid Hallonbergen ner till Madenvägen. Jösses, vilken vägg!!
Men idag var inte vilken dag som helst. Inspirationen slog till när jag såg andra snabba löpare springa och rätt vad det var sprang jag tusingar i snabbare än jag ens fantiserat om att jag skulle kunna - och hade skitkul!!
Hur vettigt det är att sammanlagt springa 19km på ett tempopass får andra avgöra, jag kände mig som en kvinnlig Scott Jurek eller Dean Karnazes när jag i god fart sprang hemmåt med solen rakt i ögonen och kroppen badandes i intervallendorfiner.
Löpning när den är som bäst helt enkelt.
Men det fanns ett smolk i glädjebägaren - så jag drog iväg ett argt mail till kommunstyrelsen, nån jävla ordning får det vara på skitungarna i stan. Cykla på löparbanorna och störa löparna, förstöra gräsmattan och i största allmänhet bete sig som små svin. Ska man behöva ringa polisen för att få träna ifred på en idrottsplats? Förbannade glin. Skit ska skit ha, men så mycket dynga finns inte i det här länet att det räcker till de där småkräken.
Sprang via Spånga till Brommaplan, över Solna och genom Sunbyberg bort till Spånga igen och hem. Många långa sega backar som tog bra på aktern och vaderna. Fick flera glada leenden, det måste berott på det vackra vädret
En faslig massa folk, barn och hundar i spåret, så det gick väl inte riktigt så fort som det hade kunnat gå men det var ju inte heller för att spränga nya rekord jag var där heller. Det var en kul grej helt enkelt, och nu har jag hittat ett nytt kul spår att springa backe i. Det var rejält kuperat *gilla*
Dessutom fick jag Musses autograf på mitt diplom
Sol och 12 grader i skuggan, faktiskt hela 21 grader på balkongen så snittpulsen 155 är ursäktad av värmen. Jag tog korta tights, funktionströja och tunn jacka för jag trodde det var svalare än det var. Det blev svettigt, och det syns på snittpulsen som stiger stadigt ju längre (varmare) det blev.
Såg hästhov, påfågelöga och myror - det är verkligen vår nu! Att krokusen tittat upp i rabatterna är trevligt, och tulpanerna är på gång. Pollensäsongen är igång också, men än så länge är det inget som inte receptfria läkemedel kan hantera.
Joggade till Sundbybergs idrottsplats, testade några varv på banan där och joggade hem igen. Passade på att undersöka lite nya cykelbanor och gångvägar, därav att det blev lite längre än det hade behövt bli.
Jag är nöjd hur som helst och de brandgula skorna är så underbara att springa i att man blir helt lyrisk, så lätta!!!
Höll mig på löpbandet idag, det blåser ute
Det var ett beslut jag inte ångrar, det gick jättefint. Låg och fin puls hela vägen, högsta pulsen noterade jag faktiskt mellan två Star Trek-avsnitt. Jag tror jag påverkas av den pampiga musiken helt enkelt, för börjar jag studera saken närmare är det likadant på alla pass jag kollat på TV. Efter 43 minuter ökar pulsen några slag och sen sjunker den tillbaka igen. Varje avsnitt är 42:30... på ett ungefär
Det är så skönt att knappa in ett tempo man lätt kan hålla och sen låta benen rulla på. Idag justerade jag tempot lite då och då, när pulsen verkade orolig men det kan lika gärna ha varit min inbillning. Det gick åt hela 1,5 liter vatten och allt sitter i kläderna nu känns det som, det är gott och väl 25 grader i rummet där löpbandet står, kanske t om lite mer och fläkten hjälper inte så mycket. Men jag tänker inte klaga när jag fått på ett så härligt pass osm jag fick idag, värmen till trots.
Imorgon hade jag tänkt styrketräna, har nästan glömt av det nu när löpningen flutit så fint. På lördag ska jag assistera som funktionär vid TEC så ska det bli något långpass får det bli på förmiddagen i så fall, för på söndag blir det nog inget. Antagligen.
Fick på en kanonpass idag, benen var så sugna och fötterna så lätta. Nästan som om de kom ihåg intervallerna igår och bara fortsatte på den linjen, fast utan att komma så nära tröskeln
Det finns en hel del backar på rundan, minst två som är riktigt branta och otäcka, och Järnvägsgatan lutar alltid åt fel håll och är alltid jobbig att springa på av någon bisarr anledning men inte ens den eller Råstensgatan med sin himla jobbiga backe fick stopp på mig idag. Ibland är kroppen en fantastisk manick
Idag fladdrande jag iväg till Spånga IP och körde några intervaller. Det märks på uppjoggen att jag var ivrig att komma dit, första km gick på 6:09 och andra på 5:48, och sista 500m till idrottsplatsen höll jag ett snittempo på 5:26 och det var kanske lite väl entusiastiskt - jag sprang mao i högre tempo TILL idrottsplatsen än PÅ
Väl där gick det väl si så där, jag har inte kört 400-ingar på ganska länge så de blev ganska ojämna. Snabbast intervallen gick i 5:28-tempo och långsammaste i 5:46-tempo och det är lite väl stor skillnad faktiskt. Men det var årets första pass, och det var premiär för triumfskorna dessutom så det var många nya saker på en gång
Idag hade jag verkligen ingen lust att skumpa omkring och springa, inte när jag är så öm i höfterna och öm i tibialis anterior men framför allt inte när gluteus hotar att säga upp bekantskapen med resten av mig fullständigt. Hur i hela fridens namn har jag lyckats bli så öm i baken???
Jag kan knappast skylla på cykeln, och löpningen känns osannolik - det var ju bara 2km i ett ganska lugnt tempo???
Jag har faktiskt träningsvärk i baken, vaderna och fotlederna! Festligt, jag undrar om barfotalöpningen har med saken att göra, det känns precis så där lagom slitet i benen för att jag inte ska ha någon större lust att kuta idag. Gå och stå är fullt tillräckligt faktiskt!
Ibland har man flyt
Foten är förvånansvärt fin idag. Eftersom jag smörjer den med vaselin och sover med kompress fasttejpad på foten så jag inte ska sparka loss något i sömnen så har den fått vara helt ostörd under natten. Den nya huden ser nästan ut som vanlig hud nu, det är bara mina hemska förhårdnader som är kantiga och fula nu. Men det är sånt långdistanslöpare får och som jag gett upp hoppet om att slippa vid det här laget. De kommer tillbaka fortare än jag hinner slipa ner dem, så jag bara smörjer dem och håller dem mjuka istället.
Det finns lite kvar av själva blåsan i hålfoten (där inläggets knöl är som ska stötta fotvalvet), men om jag är bara lite försiktig imorgon kommer jag att kunna springa mitt långpass. För säkerhetss skull ska jag nog hålla mig på löpbandet, så jag är hemma direkt om det skulle vara något. Det skulle inte vara så kul att vara två mil hemmifrån och ha en ny, färsk blåsa på foten...
Och ute regnar det så det skvalar, tack!!!! Jag kan nästan höra den sista isen från Sumpans IP och Spånga IP rinna iväg! Hoppas det är springbart snart!!!
